Nu kör vi Nissan!

För andra dagen i rad fick vi höra ett obehagligt pip och se varningslampan för hög temperatur i motorn under färd, inte bara när vi startade färden på morgonen. I går hamnade vi i bilköer runt Norfolk (det är en tunnel där som proppar till det lite), i dag utan någon egentlig anledning, så nu var tålamodet slut hos amerikafararna. Konsulterade Astrid II som berättade att närmaste Alamo biluthyrning fanns i Norfolk. Eller Richmond. Nu låg Richmond åt det håll vi skulle köra i dag, så dit åkte vi. På väg dit påpekade Johan att det väl var i Richmond vi bytte bil den där gången vi krockade. Jodå, mycket riktigt, på den internationella flygplatsens car rental returm kände vi igen oss. Den gången krävdes det lite pappersarbete, den här gången tog det max 20 minuter innan vi flyttat över allt till en svart Floridaregistrerad Nissan Murano och var på väg igen. Vi fick inga nya dokument, men det ska väl gå bra så länge vi inte behöver förklara för någon polis i vägkanten varför vi inte kör folkvagn längre.

Och sen satt vi i bilköer mellan Richmond och Washington som gjorde vår beräknade 2,5 timmars resa en timme och tio minuter längre, så vi var väldigt nöjda med vårt bilbyte. Så kom vi till hotellet i Gettysburg för att se många, riktigt många, otroligt många Harley Davidson stå utanför entrén och resten av parkeringsplatsen. Det visade sig att Harley Owners Group H.O.G haft en meeting här i Gettysburg. Vi frågade en man vi träffade i hissen som sa att de räknat med att 900 HD varit närvarande men att mötet nu officiellt var över. Berglunds hade vid det laget besökt en lokal livsmedelsbutik och köpt både middag och frukost med sig till rummet, så nu hoppas vi att vi från vårt rum, som receptionisten med flit valde och som ligger riktigt långt ifrån hissen (men en meter från trappan/nödutgången), slipper höra motorcykelknatter i natt. Dock ligger vårt rum precis vid entrén, på fjärde våningen. 

I dag blev det lite kultur i Williamsburg, väderpresentatören på den lokala tv-stationen berättade gång på gång hur fin dag det var, så vi hittade till slut en parkering där första halvtimmen var gratis och följande tid skulle man betala via app, så vi lade en lapp i vindrutan med vår ankomsttid. Eller ja, jag kanske lade till fem minuter. Där vi gick var det mer som ett friluftsmuseum utan staket, så vi slapp betala någon entré... Vi såg bland annat en skola som flyttats till området i år och som nu höll på att stabiliseras. 

När vi hade lämnat Florida och nått Savannah I Georgia så hittade vi en Bass Pro Shop. Väl där kom vi att samtala med en duktig försäljare, så det slutade med att vi köpt oss ett presentkort på en vistelse 3 nätter/4 dagar som gäller i 2 år från nu. De hade flera natursköna platser att välja på, utan att ha googlat närmare så lockade nog Ozark i Missouri mest. En Bass Pro Live, liksom. Det kommer bli bra när vi väl funderat, tills dess har Johan ett 50 dollars presentkort att nyttja. 

Nu ska vi planera inför morgondagen. Slagfält, loppmarknad, minnesplatsen för det fjärde planet den 11 september 2001 och kasino.