Lämnade ett regntungt Krakow i morse, men om det blev åska i natt så hörde vi inget av den. Körde ungefär en timme till Auschwitz, där vi kom att tillbringa 3 timmar med en ödmjuk och lågmäld guide och en grupp om 15 personer. Vi hörde vårt eget modersmål och inledde ett samtal med två män "norrifrån" som var i en liten ort 10 mil öster om Krakow för att installera en svenskbyggd maskin. I övrigt hörde vi danska, franska och holländska bland våra medresenärer. 

Det är jättesvårt att bearbeta informationen man får till sig, att 1,1 eller 1,2 miljoner människor mördades här under en period av 3-4 år. Måtte det aldrig hända igen.

Vi bokade i går övernattning i Brno i kväll och Prag de kommande två nätterna. I kväll en frinatt med hotels.com, inkl. en flaska vin, gratis parkering, gratis Wifi samt frukost. Det såg lite ruffigt ut i kvarteret när vi svängde av, så Johan var med rätta tveksam, inte minst till en skylt som vi kunde gissa betydde hotellparkering som ledde ut i ett buskage, men hotell Avanti känns som en "dold pärla" och receptionen uppvisade en helt annan bild än kvarteret 400 m härifrån. Parkering fanns också att få på en stor plan framför hotellet, så det kändes också bra.

På väg in i Brno, andra största stad i Tjeckien, mötte vi ett ånglok med en vagn. Först kom en polisbil, som vi uppfattade det gjorde vägen fri, sen kom ett enormt ångmoln och Johan kastade sig över luftreglaget för att ändra så att vi inte skulle ta in luft utifrån.

En rolig (?) grej hände förresten när vi skulle parkera vid Auschwitz. På väg in mot den officiella parkeringen försökte minst två män från andra parkeringar vinka in oss, och när jag skulle stänga av ljudet till Spotifylistan så tryckte jag på en annan knapp vilket ledde till att klimatanläggningen hamnade på autoläge och började väsnas, så det innebar att vi höjt röstläget mot varandra när vi slutligen hamnade rätt  (vad har du gjort,  jag vet inte, fixa, jag kan inte) och Astrid II fick panik och började nervöst säga "jag förstår inte vad du säger" och berättade därefter vilka kommandon hon kan förstå...  Det ordnade sig. Johan hittade rätt knapp innan jag hann kolla i instruktionsboken. Astrid stängdes av...

Dagens bilresa var lugnare än den i förrgår, tempot var inte riktigt lika högt och stressigt, även om det även i dag plötsligt dök upp BMW, Audi och Mercedes i backspegeln som inte var där nyss. Men dagen började annars med att parkeringsbiljetten åts upp av maskinen när vi var på väg ut ur parkeringsgaraget, så efter fem minuter med språkförbistring och inkallad tolk öppnade parkeringsvakten bommen manuellt.

Det är riktigt varmt även i dag och längs vägen har vi sett uppgift om att temperaturen på vägbanan var 51,1 grader. Nåja, asfalten smälter i alla fall inte då. 

Bor på Radisson Blu i utkanten av Krakows gamla stad. Åt middag på en restaurang vid "stora torget" och jag sprängde mig helt. Vi beställde vitlöksbröd och sallad (Cole slaw variant x 3) till förrätt och sedan tog jag pierogy (som dumplings) och Johan hemgjord korv. Får skylla på att det var första riktiga middagen vi åt ute och att det gått lite för lång tid sedan frukost för att man skulle kunna göra en vettig beställning. Nåväl, i morgon bitti ska vi åka segway! Det var länge sedan, undrar om vi gjort det sedan Helsingborg ?!

Satt i går och väntade på Polenfärjan i Karlskrona och tänkte göra ett inlägg, men något krånglade. Är därför lite extra glad att sidan ser ut som den brukar i dag. 

Vi hade en mycket bra resa över havet, hade kostat på oss en flaska champagne som väntade på oss i hytten och också förbokat middag med tre rätter i restaurangen Metropolitan. Handlade lite i shoppen, nostalgi med "holländsk lakrits" och hårda Pingvin-lakrits men också några spännande sorters gin. Temperaturen i hytten var ljuvligt sval. Tre nätter nu har vi sovit med bordsfläkt i full gång och även i kombination med vidöppet fönster (i Kristianstad, i Bredaryd kunde vem som helst klättra in då, så där gick vi stänga till igen. När vi skulle åka därifrån såg vi att det fanns markis. Det hade nog hjälp lite att ha haft den nedfälld under dagen...).

Vi betalade lite extra på färjan för att få förtur på och av, så i Gdynia körde vi av som bil nr 3. Det var inte jättemånga personbilar, större delen av bildäcken togs upp av lastbilar. Astrid II är snabb och vi har hittills sluppit de där jobbiga ögonblicken när kartan har fryst på grund av att man inte hittar någon satellit. Vi satte första mål i Torun, Kopernikus födelseort. Men vi hittade ett TK Maxx i grannstaden, så vi var inte så kulturella. Tankade och besökte Netto. Munskydd på i butiker och köpcentrum. Mycket renare och bättre ordning än vi sett i USA. Det tog ett par timmar och då hade vi upplevt motorväg med 140 km som högsta hastighet. Johan körde inte fullt så fort, men det fanns ett antal bilförare som inte tyckte att det var tillräckligt snabbt. När vi har lämnat Polen igen ska jag googla på deras trafikdödlighet, men inte förrän då. Körde förbi en bil som drog ett hästsläp innehållande 1 st häst, den måste ha hållit 120.

Vi har sett mycket jordbruksmarker i dag, några storkar och lite rovfåglar, inte mycket roadkill. Vi har också insett hur nära vi är alla möjliga länder, vilket inte minst märks på lastbilarnas registreringsskyltar. När vi nått vårt hotell i Warszawa så bar vi upp en runda bagage innan vi körde ner bilen i garaget och där får den stå tills på fredag, när vi kör vidare. Det går stundtals varit lite svettigt på vägen i dag, det känns som amerikanarna generellt kör bättre än polackerna. 

Hade förbokat en rundtur på stadens vodkamuseum, så vi köpte ett 24 timmars kort på lokaltrafiken och fick därmed en lagom promenad mellan hotell och metro samt metro och museum. Jag hade fått för mig att hotellet och muséet låg rätt så mycket närmare varandra. Det såg ut så...

Vi var en timme tidiga, men fick genast en egen guide och kan nu allt om polsk vodka. Den kan göras på potatis, vete eller råg, bara en sådan sak. På slutet av turen fick vi provsmaka. 

Hamnade i en stor affär på väg tillbaks till hotellet, en polsk Walmart skulle man kunna säga. Köpte med oss några mackor hem till hotellrummet och några lokalbryggda öl. Mackorna åt vi till kvällsmat, ölen får vänta någon dag. På lokaltrafiken gäller också munskydd, men det är många som tror att covid-19 smittar med hakan... då känns det ännu bättre att ha ett eget heltäckande, även om det gör att den progressiva delen av ens glasögon är helt värdelös. Vi skulle fylla i ett intyg på hotellet när vi checkade in och plötsligt var det mycket svårt att ens läsa. Hur man än kisade var det omöjligt.

Än återstår tre veckors jobb innan vi har semester. Europa börjar öppna upp efter vårens lockdown som många länder haft, vi svenskar är välkomna i en hel del länder, men inte i alla. Än. Vi lever på hoppet att det ska gå att åka på bilsemester utanför Sverige. 

Berglunds behöver miljöombyte och blir det i Sverige så är det okej, men det skulle kännas så konstigt att sitta på hotellrummet och äta mat, inhandlad på någon CityGross eller ICA Maxi någonstans tillsammans med någon dryck från Systembolaget. Får vi bestämma blir det i alla fall andra butiker och andra länder, vars språk vi förmodligen inte förstår så bra. men vi är beredda att chansa. 

Första två nätterna är redan bokade - vi ska bo i Bredaryd, Småland. High Chaparall får göra ett försök att ersätta USA sommaren 2020. Vi har också bokat bilbiljett och hytt Karlskrona-Gdynia - biljetten är flexibel och kan avbokas med två timmars varsel med full återbetalning. Vi tänker nu göra två alternativa rutter - en som vi gärna vill köra, men som inte är klar i dagsläget (Nederländerna, Tjeckien, Slovakien och Österrike släpper inte in svenskar utan restriktioner) och en som vi - som det ser ut i dag - kan köra utan problem.

Så kanske det blir Sverige ändå, men vi lever på hoppet. Jag har jobbat två veckor i TullSvar och med dagliga frågor från allmänheten om resor och restriktioner har jag nu reopen.europa.eu som favorit. Där samlas all fakta med länkar till respektive lands folkhälsomyndighet.

Vi ändrade planerna igen. När vi vaknade i går morse bestämde vi oss för att hänga på låset när SAS öppnade sitt kontor, kl 9 svensk tid, kl 8 där vi var. Då hade vi packat för omedelbar avfärd och ätit frukost. När det gått 70 minuter utan att det egentligen hänt något annat än att vi fått lyssna på fruktansvärd musik och inspelade fraser, så bokade vi hemresa 11.45. Med "hem" menade vi då Arlanda, eftersom man inte kunde se glasklart på dansk polis hemsida att det skulle vara ett godtagbart skäl att landa på Kastrup och ta tåget ut ur landet. Om man hade sin bil parkerad på Kastrup och kunde bevisa att man behövde den. då skulle man kunna bli insläppt. Sedan fick det egenligen gå som det kunde - vi hade två tåg att välja på från Stockholm C till Hässleholm, vi kunde hyra bil med envägshyra, vi kunde övernattat på hotell och göra den kommande resan som i dag, allt löser sig, bara vi är hemma i Sverige.

Flygresan gjordes i världens minsta plan (nästan), med plats för 90 personer, buss in till terminalen, men sedan gick allt smidigt med bagage. Arlanda Express in till Stockholm C, hade fortfarande två tåg att välja på, ett som skulle gå om tio minuter och ett om två timmar och tio minuter. Vi valde det sistnämnda, så hann vi pausa på Royal Viking hotell i deras High bar med utsikt över Stockholm. Bagaget tog de hand om nere i receptionen och ställde in i bagagerummet. Sedan blev det hämtmat på Burger King innan vi satte oss på tåget söderut, som gick i tid och kom fram i tid. Det gjorde dock inte Pågatåget, som var inställt på grund av personalbrist och som skulle ersättas med buss, så vi tog taxi sista milen. Hemma 22.30. 

Nu återstår att se så att våra avbokningar verkligen registrerats ordentligt hos SAS, men det blir ett senare problem om det visar sig att det inte skulle vara så. Det känns väl som deras datasystem kan vara lite överbelastat för tillfället. Liksom alla andras. Såg bilder på CNN från O'hare i Chicago, jag ska ALDRIG klaga över köer igen, för som de visade att det var nu, så har det aldrig varit tidigare...

Nu fortsätter vi vår semester i morgon, då vi ju skulle kommit hem, så får vi se om det blir jobb hemifrån i några dagar sedan för att visa att vi är friska.

Har bokat hemresa på söndag med SAS. Till Sturup via Arlanda. Att ta tåget till Hässleholm från Arlanda skulle bli dyrare och ta längre tid. Billigast i kronor hade kanske varit att övernatta på Arlanda och ta ett morgontåg på måndag. Då hade vi också stöttat en turistnäring som just nu upplever totalt fritt fall. I morgon ringer vi SAS och ser om det går att boka om redan existerande biljett, annars får det vara som det är. En hel del av glädjen att vara på resande fot satte danskarna P för i dag. Det ska jag komma ihåg. Och ibland var jag minne som en elefant, vill jag påpeka, även om det var bättre förr...

Jaha, nu får vi avvakta till SAS öppnar i morgon och får se om vi kan boka om hemresan att gå till Sverige istället, eller om danskarna kommer att låta sydsvenskar gå till tåget på Kastrup... Vi återkommer. I dag har vi i alla fall åkt hoppa på, hoppa av buss här i Dublin, så vi har fått se en del av det vi tänkt oss. Utifrån. Alla muséer är stängda nu och två veckor framåt. På Epic som visar den irländska emigrationen till USA fick vi fribiljetter till nästa gång vi kan komma hit, eftersom det inte var så mycket vi kunde se vid vårt besök i dag.

Covid-19 virus i omlopp världen över, semesterfirare i karantän, börsras, befogad eller obefogad oro, hela Italien i karantän. Regioner (före detta landsting) som dubblar antalet rapporterade influensafall från den ena dagen till den andra. Hur ska vi tänka? Bandet Old Dominiom har ställt in sin medverkan på C2C, de andra verkar vilja köra. SAS har hälsat oss välkomna att checka in via app, sms och mejl sedan klockan 6 i morse, planet går 10.20 i morgon. Hoppas vi. För vi åker. Om inget annat ställer till det. 

Middag på rummet på hotellet i Malmö i kväll, smörrebröd inhandlade på Ica, Hansa. Lite vin från en annan butik i Hansas källare. Man behöver ju inte utmana ödet. Bara för att vi väljer att åka betyder inte att vi väljer bort handtvätt och handsprit.

Vi är friska och så länge folk håller sig hemma när de är sjuka och inte tar sig till jobbet, så är mycket vunnet. Jag vaccinerade mig mot säsongsinfluensan i år, det känns också ganska bra. Just nu svajar vår Islandsresa, frimurarordrarna ställer in sina evenemang en tid framöver. Kanske tvingas C2C ställa in, säger nu Folkhälsomyndigheten dagarna EFTER Melodifestivalfinalen att man inte ska vara fler än 500 personer som samlas då tycker kanske andra länders myndigheter också det. 3Arena i Dublin har en kapacitet på 13 000. 

Krisberedskap 2020 består i medtagande av bankdosor, jobbtelefon (med möjlighet att nå adressbok och intranät i alla fall) och ett par extra trosor för min del. Vi ska till Dublin - vi hamnar väl där, i Danmark eller på rum 641 på hotellet i Malmö, så det ska säkert fixa sig! 

Sitter nu i Toronto några timmar före tidtabell. Vi var ju i god tid till incheckningen och tjejen bakom disken undrade om vi inte ville stå som stand-by på 11.35 planet istället för att vänta till 14.20? Man vet aldrig vad som kan hända i Chicago med flygtrafiken, menade hon. Jovisst, det lät ju bra. Vi tror till och med att det är bättre än bra, vi har blivit erbjudna att besöka signature loungen, inte bara den vanliga Maple Leaf där vi är nu. I den nya ska det vara fine dining och bartender... och då är det verkligen inget fel på denna lounge!

Men när vi lämnat våra väskor med rekordmånga taggar (förutom destinationen: en för priority, en för transit, en för stand-by och sedan också en för heavy på min resväska) så hamnade vi i suraste bemötandet på mycket länge i säkerhetskontrollen. 

Först råkade vi gå fram till disken (1. Ha id och boardingpass framme. Check.) utan att hon viftat med handen. Det blev utvisning tillbaks bakom linjen på golvet tills killen i disken bredvid vinkade fram oss. Då fanns två förhållningsregler kvar: 2. Ta ut dator/tablet och vätskor ur väskan och 3. Ta av dig skorna. Till platsen för pålastning av grejor in i röntgen var det 2 meter. Eftersom alla tycks behöva fyra eller fem lådor till sina grejor uppstod en kö. Plötsligt ropade en tjej att vi skulle ta ur all elektronik inklusive kamera och telefon, varpå jag behövde fler backar och tid att ta ut grejorna ur väskan. Det är laddare, Samantha II, dash cam och adaptrar, en powerbank ja name it. Då blev plötsligt jag proppen Orvar, så två kvinnor som inte alls var beredda blev framropade och så var det kaos igen. 

Sedan åkte min väska in i inspektionslinjen, inte så konstigt för mina hörlurar hade jag ju glömt..., och så fick det bli manuell kontroll. Fick då ytterligare påpekande att mat nog också bör tas ur. Mina sourpatch kids har ju hela resan varit en stor klump seg-godis, även i röntgen på O'hare. Och det var kanske en förpackning kakmix i väskan också. Tänk om de då hade haft det som på Kastrup: många meter för förberedande, information och tid att göra som de vill ha det, då hade vi kanske kunnat avsluta detta på ett trevligt sätt. Nu blev jag väldigt kantig en stund och jag brukar inte bry mig, för jag vet att det inte lönar sig att bli förbannad, men det här gick inte att bortse ifrån.

Så kliver man av planet i Toronto, tar ett "gåband" tiĺl pir E, lägger passet i en maskin, får ett kvitto, passerar en kvinna som kollar kvitto, pass och boardingpass och för andra gången på tre veckor blir jag av med min kanadensiska tulldeklaration som ingen är intresserad av, men som jag inte vågar ignorera. Sedan släpps vi in i Kanada, eller i alla fall i transithallen och nästa servicemöte blir med kvinnan i loungen som tipsar om att den här är mysigare att vänta i, men att vi absolut ska testa den andra för middag. På vägen hit föreslog jag att vi någon gång ska klura ut om vi kan hyra bil i Kanada och köra lite i USA ändå utan större krångel. Det känns som det lockar ännu mer nu 😎.

Nu ska jag försöka få rätt på tidsomställningen en sista gång innan vi landar i Köpenhamn i morgon bitti. En timme får vi lägga till här.

Gårdagens frukostupplevelse var ändå bättre än morgonens, visade det sig. I går var vi ju sent på det, men i morse återstod 2 timmar av tiden och utbudet var uselt. När vi lämnade lokalen påpekade jag därför detta för tjejen i receptionen, eftersom ingen personal synts till i frukostrummet och tjejen ifråga var den som plockade bort grejorna i går. Ingen reaktion alls hos henne, det var som om jag pratade ett språk hon inte förstod. Nåja, det kan väl bli både en recension på Tripadvisor och ett meddelande till Wyndham sen. Vi gade bestämt oss för att ta vägen om Nappanee, vilket ledde oss till en väg som var så liten att Samantha II inte kunde ange rätt hastighetsbegränsning. 

I trakten runt Nappanee bor många amish och vi såg cyklande amish, några hästdragna buggies och någon vagn utan tak samt en man på en liggcykel! Utanför vårdcentralen hade någon parkerat sin häst och vagn. Vi fortsätter att fascineras av dessa människor som lever parallellt med det moderna samhället och hur det samhället behöver anpassas vad gäller parkeringsplatser. 

I den lilla stan såg vi reklam för en 4-H County fair som började i går. Vi frågade en kvinna på den lilla marknaden och hon berättade hur vi skulle hitta till Gosher, där fairen skulle vara. Vi skulle svänga vänster på väg 19, nästa korsning, sedan höger i rondellen. Hon sa inte att rondellen låg 7 km därifrån, så hade inte Samantha II sagt det så hade vi nog trott att vi åkt fel någonstans...

County fairen var stor till ytan, Indianas största enligt radioreklamen vi hörde senare, det var precis som "det ska vara"; charmiga getter, söta kaniner, fina tårtor, quilt, försäljare av hängrännenät, krimskrams, husvagnar (försäljaren kände igen oss från Minnesota state fair i fjol! "Det var ni som fotograferade"...). Här tillkom tractor pulling och diverse andra fysiska tävlingar i hettan. Rätt mycket religiöst var det också. 

Johan åt alligator till lunch, jag kyckling. Det var ett trevligt spontant stopp på vägen. Runt Chicago tjocknade trafiken, men det gick hyfsat lätt att ta sig till hotellet, en liten bit från flygplatsen. Fick sticka av motorvägen för att tanka, det började krypa ner runt 1/8 på tankmätaren. Nästan 1 dollar per liter bensin, eller 1 dollar mer per gallon än vad vi tidigare betalt. Ändå billigt jämfört med hemma.