Tema toaletter

by Kristina 21. augusti 2013 19:51

Mamma har en väninna sedan länge som brukade säga att hon i sina memoarer skulle skriva om de toaletter hon stött på under sina resor världen över. Tja, nog kan man säga att det inte är en skitsak alltid. Här är några jag träffat på under denna tripp: De är nödvändigtvis inte i kronologisk ordning, men angående nummer ett vill jag bara säga att den fanns på en bensinstation och att jag av orutin inte hann före en annan behövande, så att jag fick vänta länge på min tur kan ha haft sin förklaring i att hon kanske skyfflade saker någon annanstans, vad vet jag. Flytande varor klarade den tydligen av. Bild nummer två är från Big Texan motel i Amarillo. En bra avloppsrens slår tydligen en toaborste med hästlängder. Bild nummer tre är från vårt första stopp på färden, Visitor Center i Trinidad, Colorado. Bra med instruktioner. Så viktigt att någon rättat ändelsen på flush.

 

Tags:

Allmänt | Obegripligheter | Resor

Borta bra, men hemresan bäst?

by Kristina 20. augusti 2013 17:31

Sista milen med bilen gick bra och vi återlämnade vår Jeep Compass till Avis vid O´Hare-flygplatsen med 3 464 fler miles på mätaren än när vi hämtade ut den. Då mätaren stod på 2 660 för drygt två veckor sedan kan man väl säga att vi haft den i mer än halva dess liv?! Omräknat till mil som vi är vana att jämföra med: 557. Vi kom i väldigt god tid för incheckning, men den här gången gjorde det inte ett dugg. Vi hade ju bokat hemresan i första klass/business/executive eller vad man nu vill kalla de där platserna längst fram i planet, ja, bakom pilot och styrman alltså. En hel del extra pengar, men jag tror jag vågar säga att det var värt det. Absolut. Vi kände verkligen den där extra servicen, från incheckning i Chicago tills vi gick ut ur planet på Kastrup, och det var helt enkelt inte samma upplevelse eller resa som längre bak i planet. Bara att få sitta i en lounge, långt borta från brus och stress och obekväma stolar, är en lyx. Vi satt mest och flinade fånigt när vi sjunkit ner i våra stolar på planet till Toronto...

 

Men det var inget mot när vi satte oss på nästa plan. Här är min middag. Förrätt: tonfisk. Eller som beskrivningen är i menyn: Seared albacore tuna served on a salad of haricot, cucumber, white kidney beans and radish with a lime vinaigrette. Sallad: Mixed greens, grape tomatoes and parmesan served with balsamic vinaigrette. Till detta ett glas rött. En Crios Malbec de Susana Balbo, från Mendoza, Argentina.

 

Sedan valde jag lax (Sautéed atlantic salmon offered with lemon and scallion sause, a grain medley of wheat berries, long grain rice and Acini de Pepe pasta, french beans and baby carrots). Johan åt i stället grilled Alberta AAA beef tenderloin with green peppercorn Pernod sauce, red skin mashed potatoes with garlic, broccolini and sun-blushed tomatoes till huvudrätt.

 

Det kommer fler bilder, det är snart läggdags för oss. Vill bara avsluta med en bild (bland många andra) som Cecilia skickade oss från Engelholms katthotell, för att vi skulle se att grabbarna hade det bra på sitt håll. Jag tycker den innehåller en hel del kattidyd, men framförallt broderskärlek!

 

Tags:

Allmänt | Resor

Pack-dags

by Kristina 18. augusti 2013 21:38

Tja, om jag får lägga min necessär i Johans väska, så kommer vi nog hem med våra grejor också i morgon... Det är inga problem med viktgränser, bara kubikcentimeter ;o). Bilden nedan är från när vi lämnade St Louis, den slutliga packningen var givetvis mycket mer effektiv...

I dag har vi återigen använt oss av apostlahästarna, denna gång ner till Barnes & Nobles bokhandel. På vår väg dit hittade vi ett mycket trevligt Walgreens, förutom medikamenter och de vanliga attiraljerna, hade de ett stort utbud av drycker med varierande procenthalt. Jag nöjde mig med en juice med ananas, vattenmelon, citron och kiwi. Vitaminkicken höll mig igång till sent på dagen.

Sedan tog vi bussen upp till North/Clark och gick på Chicagos historiska museum. Det låg dessutom granne med den Air&Water show som pågår för 55:e året, så vi såg i alla fall en galning utföra akrobatik med sitt flygplan. Mycket att se, och jag funderar ju alltid på morfars bror Eskil som tillsammans med bror Bertil anlände till Chicago 1922. Eller, det är i alla fall det som står i papprena på Ellis Island, vid tillfället för inresan till USA. Att de båda bröderna skulle vidare till Chicago. Bertil skaffade familj i USA men kom sedan tillbaks till Småland och dog i Sverige, men vad som hände Eskil vet ingen. Chicago 1922 - fantasin sätter inga gränser för vad som kan ha hänt!

Vi gick tillbaks till hotellet, som vi nog kan tänka oss att bo på igen. Läget är bra - i går kväll åt vi middag på Green Door Tavern, ytterligare ett ställe vi sett på Travel Channel, och det ligger bara några kvarter härifrån, liksom Ginos East. Man skulle ju kunna tro att så här i slutet av resan så kan vi ana hur stor en förrätt är, men icke. Här äter Johan hotdogs (ej att förknippas med varor med samma namn som försäljs i Sverige). Visst var de små, men sex stycken...

Astrid tror att det tar 25 minuter in till O´Hare i morgon, vi får väl se om hon har rätt. Efter liten paus gick vi ner till Navy Pier, där fler än vi valt att tillbringa denna soliga söndag.

Kvällsmat handlade vi på Whole Foods, också den butiken bara ett par kvarter från hotellet. Det blev lite lätt, då vi på piren hade vilopaus på Landshark Beer garden, med varsin Lagunitas IPA och nachos (jag) och en bratwurskt (Johan). Snart hemma igen - återstår gör bara en flygresa till Toronto och därifrån en till Köpenhamn, tågresa till Hässleholm och ersättningsbuss för tåget hem till Tyringe. Vi ses!

 

 

Tags:

Allmänt | Mikrobryggerier | Resor

Sunny not so windy city

by Kristina 17. augusti 2013 13:45

Chicago kallas ju för "Windy city", men det stämmer inte med dagens väder. Vi började med promenad söderut med Macy´s i fokus. Klev innanför dörrarna 9.15 och var tveksamma om man faktiskt öppnat, då vi nästan var helt allena. Eftersom de har sin "One-day-sale" i dag så öppnade de en timme tidigare än vanligt, men det gällde dock inte Visitor center eller de kaffe-ställen som fanns. Eftersom vi ville hämta ut ett 10% rabatt-kort för besökande fick vi vänta till de öppnade klockan 10 och då hade vi oturen att hamna efter fyra kanadensare där ingen pratade engelska, men en försökte. Den stackars kvinnan bakom informationsdisken fann sig plötsligt vara turistbyrå för några som inte förstod alls vad hon än sa, men var vänlig och professionell nog att försöka förstå. Nåja, till slut blev det vår tur ändå... Johan och jag gav oss därför varsin timme till shopping med återsamlingsplats Starbucks längst ner i varuhuset. Jag kom dit med en liten påse och Johan med en stor kass(e).

Nästa uppehåll blev Millenium park och Cloud Gate/Bönan.

Mycket folk som var där och tittade vi upp i himlen så kunde vi se flygplansformationer som puffade ut text, det var faktiskt lite häftigt.

Det pågår en Air- & Watershow denna helgen och lite av det såg vi alltså. Gick sedan Michigan Avenue eller Magnificent Mile norrut igen, (hittade A&F, Elin) och pausar nu en stund på hotellrummet. Har sett massor av Cardinalsfans på stan, matchen mot Cubs startar snart.

 

Tags:

Allmänt | Baseball | Resor

Chicago

by Kristina 16. augusti 2013 17:26

Så har vi hunnit med en vända i till Kentucky då. Och en ny tidzon. Vi hade som vanligt glömt att man i Kentucky använder sig av Eastern-tid, till skillnad från exempelvis Chicago, som har Central-time. Indiana som ligger däremellan ska vi inte prata om, gränsen går lite här och där för den där timmen som man tappat till ET. Men vi kom till hotellet i god tid för att ta oss till Kentucky state fair, som låg granne med vår logi.

Vi hittade arenan för konserterna lätt som en plätt denna kväll (däremot gick vi runt hela området efteråt, men det är en helt annan historia). Vi hämtade ut biljetterna och gick sedan i mässhallarna och fick äntligen se sådant som vi förknippar med en sådan typ av mässa. Det är svåröversatt, men förutom bästa sockerkakan och vackraste tårtan och godaste osten så är det företag och myndigheter där och visar upp sin verksamhet och informerar. Samt delar ut grejor. I Springfield såg vi mest "Hästveda-marknad-delen" av mässan, här närmade vi oss inte tivolit förrän vi irrade hem, utan det var en titt på finaste quilttäcket, snyggaste akvariet, bästa dockskåpet, ja allt man kan tänka sig. Några prisbelönta pekanpajer nedan

och sockerkakor av olika slag

I Springfield åt Johan också lite alligator-on-a-stick (de tycktes ha allt på pinnar där; friterad korv, kyckling, kakor, name it), denna afton blev det mer traditionellt till middag.

Gary Allan startade sedan i gott tempo och Alan Jackson tog över scenen senare. Publiken var nog där mest för Alan, de kunde alla låtar utantill, Johan och jag nynnade i några. Men Gary hade också med sig stora delar av publiken, och där var vi ju bättre på texterna.

Annars var det ju intressant att titta på människorna runt omkring.

Vi hittade förresten våra platser efter endast tre försök...  

Jag är glad 1) att karlen nedanför oss efter att bokstavligt talat hade rökt på tre gånger efter två låtar med Gary gick ut och inte kom tillbaks, 2) att tjejen som bytte plats med kompisen och hamnade bredvid mig till konsert nummer 2 valde att stå upp och dansa, vi två hade aldrig fått plats bredvid varandra i sittande läge, 3) att hon inte trampade på mig när hon dansade, min fot hade krossats, 4) att ingen slog ihjäl sig mellan förfriskningspåfyllningarna och återkomsten till sin plats och 5) att killen snett framför oss försvann en gång så att Johan kunde fotografera Alan utan att få killens utstående öron-siluett i bild (här är han på väg till "sin" plats igen)...

I morse försov vi oss. Så är det när man sätter larmet på en onsdag och det råkar vara fredag. Men det var ingen fara, vi hann med frukost också innan vi körde mot Chicago. De sista tio kilometerna tog väl en halvtimme, men förutom det så har det fungerat bra. Vi vet däremot nu hur det funkar när en annan bilist kör iväg med munstycket till påfyllningen av bensin kvar i hålet - det hjälpte inte att jag skrek nej, nej, nej, hon körde ändå. Men det fanns någon form av koppling längst bort i slangen, hela maskineriet rycktes inte ur sitt fundament, men hon hade säkert haft bättre dagar i livet än när hon fick gå in och förklara detta för dem på macken...

Vi har nu tre nätter framför oss på Howard Johnsons, centralt norr om floden och "majskolvshusen", innan det är dags för hemfärd. Helt okej, men gårdagens Crown Plaza var nog höjdpunkten bland hotellen på resan. Nu funderar vi på att besöka "Gino´s" och äta pizza, Chicagostyle!

Tillägg efteråt: bild på delad liten pizza. På Johans planhalva: Meaty legend med pepperoni, italiensk korv, "kanadensisk bacon" och bacon. På min planhalva: Four cheese innehållande mozarella, provolone, cheddar och ricotta. Tillägg champinjoner.

 

 

 

Tags:

Allmänt | Countrymusik | Obegripligheter | Resor

Springfield, Illinois

by Kristina 15. augusti 2013 23:32

I går hade vi resans kortaste sträcka att förflytta oss - det är ungefär 15 mil mellan St Louis och Springfield. Vi var därför på hotellet redan klockan 11, trots ett besök dessförinnan på Walmart som mer eller mindre låg granne med hotellet. Vi checkade dock inte in då, utan gick runt foajen och korridorerna som är fulla med Route66-memorabilia. Inbyggt någonstans i hotellet finns nämligen det första Holiday Inn i USA, som öppnade då den nya vägen togs i bruk, så man känner väl lite ansvar att påminna om Route66:s existens.

I stället för att släpa in allt bagage åkte vi därför in till centrum och gick på museum och lärde oss mycket om Abraham Lincoln. Det var mycket välgjort och informativt och jag kunde koppla mycket till filmen om Lincoln jag såg på flyget. Efter några timmars kultur åkte vi tillbaks till hotellet, checkade in och lämpade av allt bagage, och försökte få Astrid att hitta till området för kvällens konsert, Illinois state fairgrounds. Hon hade ingen aning, så Google maps fick hjälpa till.

Väl på mässområdet så var det gigantiskt och det tog säkert en halvtimme innan vi hittade bort till arenan (en hästkapplöpningsbana) och kunde hämta ut biljetterna. Sedan hade vi tid att gå runt och titta och vi valde bort den traditionella festivalmaten och gick i stället till "Ethnic village" där jag tittade in i luckan hos Indien och Johan hamnade i Italien. Hamnade i trevligt samtal med två kvinnor, där den ena tjänstgjort i Tyskland under sent 1970-tal. När vi sedan gått över hela mässområdet igen och bland annat sett en ko som skulpterats i smör började det närma sig konsert, och efter den där curryn kände jag att det fanns plats för mer vatten. Så jag stoppade in huvudet i en vagn som sålde jätte-pretzels och bad om att få två flaskor vatten. De kostade 2 dollar var där vi ätit, så när denna man sa "8 dollar" så log jag glatt och sa "Are you serious?" eftersom jag tyckte det var ett ganska roligt skämt. Det var det inte och den fortsatta konversationen gick ut på att om jag hade lust att gå tillbaks dit så kunde jag ju göra det, han bestämde inte priset utan tog bara betalt och jag avslutade med att jag förstår begrepp som "kapitalism" och "marknadskrafter".

Konserterna med först Kip Moore och sedan Toby Keith såg vi högt uppifrån läktaren. De gjorde bra ifrån sig båda två och levererade bra framföranden. Att se Toby här jämfört med på Pumpehuset i Köpenhamn kan inte riktigt jämföras, det antal människor han hade framför sig nere på planen måste ha varit tio gånger så många (minst) mot dem som fick plats i Pumpehuset. Antalet cowboyhattar i Köpenhamn var också betydligt fler än de som totalt syntes här, trots skillnaden i antalet människor. Toby har ju många låtar om öl, party & whiskey, men konserten avslutades med de mer patriotiska låtarna och ett fyrverkeri.

När vi kom tillbaks till hotellet gick klockan över midnatt och Johan har därmed födelsedag! Nu åker vi till Louisville i Kentucky för kvällens konsert med Gary Allan och Alan Jackson. Är helt säker på att kvällens inkvartering kommer att vara av annan klass än den vi haft i natt, som nog får betecknas som "enkel", om än dock med atmosfär.

 

Tags:

Allmänt | Countrymusik | Resor

St Louis

by Kristina 13. augusti 2013 22:54

Vaknade till en behaglig dagstemperatur i dag - för första gången under resan har vi kunnat promenera utan att svettas fullständigt bort. Vi tog spårvagnen över bron till Missouri och valde att gå av på Union Station, där vi bodde under vårt besök i staden 2008. Då var det Hyatt som ägde hotellet på den gamla vackra stationen, nu är det ett Doubletree hotell (Hilton). Den gamla centralhallen med ornament och guldfärg i det välvda taket är nu lounge/bar/entré till hotellet.

 

St Louis var ju "porten mot väster" för många nybyggare och för hundra år sedan var staden en riktig järnvägsknutpunkt. Den moderna Amtrakstationen delar utrymme med Greyhounds bussterminal och det är inte alls samma tjusning. När vi var här och sedemera tog tåget till Chicago/New York höll de dessutom på att renovera den terminalen och vi fick kliva på tåget mitt ute i ingenting, långt ifrån dåtidens tjusning!

Vi gick sedan tillbaks mot Mississippi, för vi tänkte att Downtown var centrum, men inte ett levande sådant, märkte vi snart. Macy´s - dit kan vi gå! Nä, de hade lagt ner... Träffade sedan en man som vi pratade med en stund och han berättade att det de senaste åren flyttat 13 000 människor till Downtown, men att annan verksamhet å andra sidan flyttat ut i stället. Och Macy´s fanns på sex köpcenter inom ett par mils avstånd, så det är inte konstigt att butiker försvinner inifrån stadskärnorna. Laclede´s landing såg i alla fall nästan ut som senast, Morgan Street brewery hade möjligen expanderat i kvarteret, men de hade fortfarande god öl och bartendern pratade vi säkert med en timme, då han inte hade speciellt mycket att göra och vi gärna vilade och pratade bort en stund. På vår promenad stannade vi dock till i en konst(ig) park med många roliga konstverk, varav vi själva blev del av ett.

 

Gick sedan förbi the Arch, det halva McDonalds M:et som står som en symbol för just "porten mot väster". Eero Saarinen var arkitekten bakom detta verk, dit vi åkt upp en gång och aldrig mer. Men de har en intressant utställning undertill där man får läsa och lära om Lewis och Clarks upptäcksresa för drygt 200 år sedan i det som nu är de centrala och västra delarna av USA. St Louis Cardinals spelade i kväll hemmamatch (baseball) och svartabörsförsäljarna var redan i farten när vi spatserade runt Busch stadion, men vi var inte intresserade. Vi åkte i stället tillbaks över bron till Illinois, spelade lite på casinot, åt buffé (2 för 1 visade det sig oväntat), spelade lite till och givetvis gick casinot med vinst, även om det tog en stund för dem att hämta hem pengarna i dag.

Måste också få dela med mig dagens skrattanfall som inträffade i morse när Johan skulle se hur storleken på de nyinköpta kalsongerna stämde överens med de svenska storlekarna. Om vi säger så här: vill man kalsongrycka min man behöver man inte kämpa särskilt länge. När han spillde lite sås på skjortan vid bufféätandet så hade man lätt kunna dölja den med underkläderna... Trots att fläcken satt i brösthöjd. Så dagens note to ourselves: XL behövs inte.

I morgon åker vi 15 mil till Springfield, lär oss lite mer om Lincoln och går på countrykonsert med Kip Moore och Toby Keith samt besöker Illinios state fair. På återhörande!

 

Tags:

Allmänt | Baseball | Casinon | Mikrobryggerier | Resor

East St Louis & CMA-gala på TV

by Kristina 12. augusti 2013 20:17

Tillbringar kvällen på hotellrummet med utsikt över Mississippi, men istället tittar/lyssnar vi på country på ABC. Tretimmarsgalakväll och massor av artister tillsammans med en IPA eller två, bättre kan det inte bli.

Har kört genom riktiga åskväder i dag på väg från Nashville och hit, kan inte annat än förundras över dem som dundrar på i samma hastighet som när man faktiskt ser något - när man inte gör det. Eller föraren i pickupen som två gånger körde ikapp en lastbil (när det lugnat sig lite med regnandet) och fick jättemycket stänk i fejset, när hen i stället kanske kunnat planera sin körning och lägga sig i filen bredvid och köra om i stället? Men det är ju det här med farthållare och omkörningar - det är ju aldrig någon som gasar på lite, utan det tar ibland kilometer innan den omkörande har segat sig förbi. För att skoja till det lite brukar jag då gå ner ett steg på farthållaren och vips är vi av med problemet. Hur svårt kan det vara?

I dag har vi förresten befunnit oss i Tennessee, Kentucky, Illinois och Missouri (eftersom Walmart låg där). Nu är vi tillbaks i Illinois, men i morgon tar vi spårvagnen över till Missouri och besöker Union Station igen. Förra gången bodde vi flådigt på Hyatt där, en gammal tågstation som byggts om och där spåren in till stationen förr låg fanns nu hotellannex. Vårt hotell nu är vi absolut nöjda med, stort, rejält rum och så utsikten över stan och floden, det är helt okej!

Bild på utsikten:

 

Tags:

Allmänt | Casinon | Countrymusik | Resor

Jack Daniels

by Kristina 12. augusti 2013 07:24

I går lämnade vi ett regnigt Nashville och åkte 15 mil sydost till Lynchburg, där solen sken. Ett litet samhälle i Moore County, som varit torrlagt sedan 1909, vilket var tio år innan resten av USA förbjöds att sälja alkoholhaltiga drycker. När sedan den lagen upphävdes så fortsatte man sin strikta hållning i Moore, men lät Jack Daniels ta upp sin whiskey-tillverkning igen. Jag fick i alla fall lära mig lite nytt under rundturen, nämligen att man tillverkar egen träkol som sedan alkoholen filtreras genom. När denna är färdiganvänd ur JD:s synvinkel säljer man den i detaljhandeln som grillkol.

 

En annan tanke som slår en när man har besökt ett antal tillverkare av såväl whiskey, bourbon eller vin är ju hur många ekar som måste sätta livet till för dessa tunnor som det ska lagras i. Även här har dock JD ett liv efter detta för faten, antingen säljs de som de är till andra tillverkare när JD inte anser att de är tillräckligt bra längre, eller blir de till möbler, eller slutar sitt liv som spån i någons grill, de också.

Tennessee har nog en lite annorlunda, med amerikanska mått mätt, inställning till alkoholen, alla måste visa legitimation vid köp i butik. Då menar jag alla, och senioren i kassan på Publix i går hade jätteproblem att förstå Johans födelsenummer på körkortet när vi köpte öl, så vi stoppade upp kön rejält. Annars är det lite mysigt gammaldags på Publix, de har killar och tjejer som packar varorna åt en och vid behov kör ut vagnen och lastar bilen också.

Åkte sedan vidare till Opry Mills och lade beslag på ett par Converse som det redan vid första titten stod "HELENA" på, men som vanligt vacklade vi angående skostorleken. Inte i nummer denna gång, men i centimeter. Satt sedan en stund på hotellrummet och letade hotell i St Louis, dit vi nu beger oss. Hittade ett i East St Louis, Illinios, så vi får gå över bron in till St Louis, Missouri. Där stannar vi i två nätter på Casino Queen Hotel & Casino. Själva casinot har vi för oss befinner sig på en hjulångare. Middagen intogs på Margaritaville, då ingen på bryggeriet mittemot tycktes ha tid att ta emot nya gäster, trots tomma bord. Synd om dem! På återhörande!

 

Tags:

Allmänt | Casinon | Resor

Nashville

by Kristina 11. augusti 2013 07:18

Anlände till Nashville i går eftermiddag efter att ha besökt Mud Island, Memphis. En ö som ligger i Mississippifloden och som nu är nationalpark. Man kunde åka över hängande i en "korg" under bron, eller så kunde man gå. Så det var skönt att det var skugga och även lite blåst när vi gick... Väl över på ön så har man visualiserat Mississippis hela förlopp genom ett antal delstater, så det blev en ganska lång och svindlande promenad genom konstverket som till slut fick sitt utlopp i Mexikanska golfen.

 

Vi tänkte besöka Beale street igen, men plötsligt var hettan över oss igen, så vi tog skydd i vår svala bil och körde mot nordost i stället.

Vi pratade om att ta två nätter och göra dagsutflykt till Jack Daniels i Lynchburg, men vårt första försök Ramada hade fullt, så det blev Best Western Downtown i stället.

Priset för lördagsnatten blev betydligt bättre när vi frågade om två nätter, men vi är i en storstad och det var helg, så ja, en liten grop i kassan blir det. Å andra sidan är det ändå lite av tjusningen att inte ha allt bokat på förhand utan ha friheten att ändra rutt. Från onsdag och framåt har vi ju sedan klart med boendet resten av resan, så där vet vi förutsättningarna.

Hotellet tar hand om parkeringen av bilen och vi som inte är vana vid valet parking är alltid mer än lite skraja att lämna ifrån oss nycklarna, men det fanns inte något val, så det är bara att göra som de säger. Tog en liten tur på Opry Mills shoppingmall, vilket var en fascinerande upplevelse gällande parkerings-situationen. Väla centrum på mellandagsrea? Glöm det! En piss i Mississippi som man kan säga här. Vi hälsar på igen i dag, i går var bara smygstart.

Till Nashville kommer många förhoppningsfulla talanger, så nästan i varenda gathörn finns det någon som hoppas bli upptäckt för sin musikalitet. Utanför FedEx hittade vi dock dessa, som förmodligen mer var ute efter att få dela med sig sitt budskap än själva bli värvade av någon talangscout. Men man vet aldrig, det finns ju flera tv-dokusåpor om Amish, så sånginsatsen hade kanske dubbla poänger.

Middag åt vi på Dick´s last resort, ett väldigt speciellt ställe, som Johan påstår att vi besökt i San Diego och som jag absolut inte kan minnas. Man borde komma ihåg medvetet ironisk personal, gigantiska margaritadrinkar som fick alla andra gäster att garva hysteriskt åt personalens ironi och hela atmosfären. Men Johan säger att han har ett glas därifrån hemmavid, så han har säkert rätt. Hemifrån har vi fått trevliga mejl från katthotellet med underbara bilder på grabbarna, så allt är bra på den fronten också. Och den här underbara (?) bilden visar vilken fin hatt som Johan fick specialtillverkad av servitören på Dick´s.

 

 

 

Tags:

Allmänt | Resor

Powered by BlogEngine.NET 1.5.0.7 - Old School Theme by n3o Web Designers

Om oss

Läser du det här så tror vi att du redan känner oss, då vi inte haft för avsikt att sprida bloggen utanför den närmsta kretsen av familj och vänner. Är det så att du har hittat hit ändå och vill läsa, så skrivs bloggen av Johan & Kristina, två amerikafarare från Skåne.

 

 

Datum när vi gjort inlägg

<<  mars 2024  >>
tiontofr
26272829123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031
1234567

View posts in large calendar