Hörnstenar, frimurare och felnavigering

by Kristina 29. augusti 2023 18:42

I dag rastade vi vår Nissan lite och hängde ömsom i Virginia, i Maryland och i Washington DC. Vi åkte till platsen där den södra hörnstenen för staden Washington finns. Vi körde till Jones Point Park på Virginiasidan om Potomacfloden, under motorvägen/bron över Potomac började själva parken. Där fanns en basketplan där en kille träffade korgen vid alla försök och innan varje skott gjorde han en dribbling in under benet. En tjej åkte rullskridskor lite längre bort likt en konståkerska. Där fanns joggare, cyklister, hundägare och så vi då. Som vanligt när det gäller USA så var "map not to scale" över parken. Vi skulle gå ner till fyren för att hitta stenen, måste vara den lägsta fyr jag sett, vårt hus är högre. För första gången var dock kartan missvisande åt "rätt" håll, det var mycket närmare än vi trodde.

Därefter blev det en tur till George Washington Masonic National Memorial. Det var stängt vid vårt besök och vi accepterade det och tänkte gå runt och ta lite foton, men så var det en kvinna som ringde på och blev insläppt. Vaktmästaren som öppnade beklagade för oss att det var stängt, men frågade var vi kom ifrån och hur länge vi skulle stanna i trakten. När vi sa att vi är från Sverige och åker hem på torsdag så sa han åt oss att komma in, sedan ringde han någon i huset och plötsligt hade vi en privat guide. Han som i sin tur beklagade att han inte hade tid att visa oss alla våningar...  Vi var dock mer än tacksamma, och fick åka i en hundraårig hiss ändå upp i toppen. Den var dock moderniserad, men spaken fanns kvar. Huset var färdigbyggt 1923. Från tornet kunde vi se "pinnen" i Washington, men det var disigt och duggregn, så utsikten kunde ha varit bättre. Vi berättade att vi sett hörnstenen och vår guide pekade ut en gata som gick på diagonalen ner till parken och stenen, som markerade gränsen mellan delstaten Virginia och huvudstaden. Vi fick också se Memorial hall, som förutom en stor bronsstaty av Washington bland annat hade en målning föreställande när man byggde Vita huset och som visade när man lade den hörnstenen (som nu är försvunnen). Johan lämnade en peng som tack och sedan tog vi våra foton utomhus innan vi körde vidare. Början av National Treasure II hade spelats in i huset, så nu får vi leta bland våra filmer när vi kommer hem.

På andra sidan floden, i Maryland, fanns MGM kasino, efter att ha shoppat skor på Skechers så hamnade vi där. I dag vann dock kasinot, ganska snabbt dessutom. Sen blev det en sista runda på Target, Goodwill och Walmart. Efter det kastade vi oss ut i rusningstrafiken och Astrid kan ha varit lite svävande på målet samtidigt som Telia fimpade Johans "semestervecka", så vi hade inte tillgång till Google Maps. Valde också en annan väg än den vi tog på morgonen i motsatt riktning, för då hade vi rödljus var femhundrade meter, så nu blev det motorvägar i massor. Såg ett par motorcykel-poliseskorter i backspegeln, de körde i expressfilen och efter kom en bil med släp, såg ut som en grävmaskin. Lite senare följde dock en SWAT bil och en buss som jag typ sett i FBI serier på TV, ett mobilt ledningsfordon. Vi såg också en gammal civilbil, typ Ford Crown Victoria, så efter det blev vår slutsats att ett bombteam var på väg och så fort Jeopardy är slut på TV ska vi leta lokala nyheter. 

Vi kan dock ha råkat komma ut på expressvägen vid en felnavigering mellan alla motorvägar, så vi får se om vi får böter skickade hem till oss eller om vi klarade oss. Det var inte många meter,  men dock... 

I morgon blir det lite Downtown igen, bilen är fulltankad inför återresan på torsdag, 3.95 kostade det i dag per gallon. I morgon åker vi kollektivt igen.

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Resor

Paus i Newark, Delaware

by Kristina 24. augusti 2023 19:14

När vi började resa till USA för sådär ungefär 20 år sedan (juni 2001 för att vara exakt) så brukade vi följa aktuella förbrytelser, som 2002 var vi i Kalifornien och runt Washington DC jagade man en skytt från en bil, det visade sig sedan att skytten låg i bagageutrymmet på en bil som kördes av medbrottslingen. Låter det bekant så har Hans Rosenfelt skrivit en bok där liknande sker i Malmö och Karlshamn. 2003 var vi runt Washington och då har jag för mig att fokus låg på en moder i Florida vars barn "försvann", men som sedan hittades avliden. Därefter har kvalitetstidningarna som National Enquirer och The Globe gärna följt upp och påmint om fallen, så nästa år när vi besökt USA igen har det gått i repris. I år är det väl bränderna på Maui, orkanen Hillary i Kalifornien och det faktum att åklagare i Georgia stämt Donald Trump till tinget som kan bli något att tänka tillbaks på.

Numera läser jag tidningarna i fråga på Readly, så jag köper inte på mig en bunt som förr. Det brukade alltid finnas ett bortglömt exemplar på Walmart, så man kunde hitta 4, 5 veckors "nyheter" under en resa 😊.

Vi hade ju två obokade nätter kvar på resan, så i går blev det övernattning i York, PA och i dag Newark, DE. Men nu har vi bra Wifi igen, så nu får vi börja återskapa våra upplevelser i Pittsburgh. Vi tog en bussrundtur, som blev lite längre än tänkt, när hydrauloljan i styrningen på dubbeldäckaren började läcka. Men vi hade tur som fick detta ofrivilliga stopp vid den botaniska trädgården där det fanns toaletter, möjlighet att köpa dricka, skugga och tillfälle till trevliga samtal med medresenärer. 

Det visade sig att Pittsburgh varit scenen för många filminspelningar. Inte bara Jack Reacher som vi såg fragment av på tv kvällen innan (boken One Shot, kommer inte ihåg vad den heter på svenska). När lammen tystnar (fängelset), Flashdance, någon Batman film, ja, vår chaufför namedroppade massor av filmer.

När vi åkt vår runda på hop on hop off utan att hoppa av så var vi överens om att hoppa över en tur med bergbanan och istället gå tillbaks på den mest krogtätaste gatan enligt Guinness rekordbok, bara för att inse att det inte riktigt betydde att det fanns någonstans att ta en öl när vi var där. Hittade dock Primanti Bros, almost famous since 1933. Det roliga med dem var att man fick sin sandwich med önskat innehåll plus skivad tomat, pommes och cole slaw innanför det italienska brödet. Det ska ha sitt ursprung i att lastbilschaufförerna inte hade tid att stanna och äta, utan ville ha allt-i-ett. Och då något som var möljigt att äta med en hand.

I går var vi på en liten County Fair, jag fick inte visa legitimation för seniorrabatt eftersom det var early birdrabatt ändå. Vi tittade på lamor och alpackor, får, getter, grisar, kor, hästar och två dromedarer. Några kaniner som blivit best in show såg vi också, liksom vackraste qwilttäcket och finaste höbalen, bland mycket annat. 

Körde sedan till York, där vi åt på en buffet restaurang och sedan hälsade på casinot. I Pittsburgh slutade vårt besök på casinot med +10 för Johan och -5 för mig. Vi brukar satsa en 20 dollars sedel på diverse 1 c maskiner och har man en bra dag så kan man sitta en stund innan den tar slut, eller som sist, faktiskt går därifrån på plus. Jag har en fix idé om att när man är på plus, då ska man inte ta sin ticket och fortsätta med, utan hellre ta upp en sedel till och testa nästa maskin med, så när jag hade 7 dollar plus så tryckte jag ut min ticket och satsade en ny tjuga. Dock kan jag redan nu erkänna att jag gjorde ett misstag, jag hade 10.99 kvar på min ursprungliga satsning och trodde att jag satsade 1 dollar på en ny maskin. Det var 10... Dock vann jag 15, så jag klarade mig med blotta förskräckelsen. Hade jag stått där med 99 cent så hade vi åkt till hotellet så snart Johan var redo. Nu fortsatte jag till en maskin som gav mig free spins tre gånger i rad och jag vann mer än 100 dollar! Trevligt! Inte minst efter det att jag fick en lyckokaka på restaurangen utan lapp alls inuti 😄.

Innan vi lämnade York besökte vi en lokal kakfabrik, men dom tillverkade också diverse snacks. Sedan körde vi till Lancaster. Det bör vara fjärde eller femte gången vi är här, i denna fascinerande miljö där amish dyker upp med häst och vagn mitt i biltrafiken, i dag såg vi också femspann hästar med skördetröskor på två ställen. Det visar ju att man kan klara sig på en mer småskalig verksamhet än de jättestora gårdarna. 

Vi hann med Herr's, ytterligare en snacksfabrik, innan hotellet i Delaware. I dag har vi inte åkt mer än max 10 mil, om ens det, men lite shopping har det blivit i Lancaster. Bland annat på gamla VF outlet, numera Lee Wrangler clearance center. Sedan, på väg till Ollie's, hittade vi Goodwill. Ovanligt stor avdelning med hushållsgods. Ja, vi hittade lite vi också. 

I morgon kör vi till Baltimore, ca 10 mil. 

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Obegripligheter | Resor

Nu kör vi Nissan!

by Kristina 19. augusti 2023 21:09

För andra dagen i rad fick vi höra ett obehagligt pip och se varningslampan för hög temperatur i motorn under färd, inte bara när vi startade färden på morgonen. I går hamnade vi i bilköer runt Norfolk (det är en tunnel där som proppar till det lite), i dag utan någon egentlig anledning, så nu var tålamodet slut hos amerikafararna. Konsulterade Astrid II som berättade att närmaste Alamo biluthyrning fanns i Norfolk. Eller Richmond. Nu låg Richmond åt det håll vi skulle köra i dag, så dit åkte vi. På väg dit påpekade Johan att det väl var i Richmond vi bytte bil den där gången vi krockade. Jodå, mycket riktigt, på den internationella flygplatsens car rental returm kände vi igen oss. Den gången krävdes det lite pappersarbete, den här gången tog det max 20 minuter innan vi flyttat över allt till en svart Floridaregistrerad Nissan Murano och var på väg igen. Vi fick inga nya dokument, men det ska väl gå bra så länge vi inte behöver förklara för någon polis i vägkanten varför vi inte kör folkvagn längre.

Och sen satt vi i bilköer mellan Richmond och Washington som gjorde vår beräknade 2,5 timmars resa en timme och tio minuter längre, så vi var väldigt nöjda med vårt bilbyte. Så kom vi till hotellet i Gettysburg för att se många, riktigt många, otroligt många Harley Davidson stå utanför entrén och resten av parkeringsplatsen. Det visade sig att Harley Owners Group H.O.G haft en meeting här i Gettysburg. Vi frågade en man vi träffade i hissen som sa att de räknat med att 900 HD varit närvarande men att mötet nu officiellt var över. Berglunds hade vid det laget besökt en lokal livsmedelsbutik och köpt både middag och frukost med sig till rummet, så nu hoppas vi att vi från vårt rum, som receptionisten med flit valde och som ligger riktigt långt ifrån hissen (men en meter från trappan/nödutgången), slipper höra motorcykelknatter i natt. Dock ligger vårt rum precis vid entrén, på fjärde våningen. 

I dag blev det lite kultur i Williamsburg, väderpresentatören på den lokala tv-stationen berättade gång på gång hur fin dag det var, så vi hittade till slut en parkering där första halvtimmen var gratis och följande tid skulle man betala via app, så vi lade en lapp i vindrutan med vår ankomsttid. Eller ja, jag kanske lade till fem minuter. Där vi gick var det mer som ett friluftsmuseum utan staket, så vi slapp betala någon entré... Vi såg bland annat en skola som flyttats till området i år och som nu höll på att stabiliseras. 

När vi hade lämnat Florida och nått Savannah I Georgia så hittade vi en Bass Pro Shop. Väl där kom vi att samtala med en duktig försäljare, så det slutade med att vi köpt oss ett presentkort på en vistelse 3 nätter/4 dagar som gäller i 2 år från nu. De hade flera natursköna platser att välja på, utan att ha googlat närmare så lockade nog Ozark i Missouri mest. En Bass Pro Live, liksom. Det kommer bli bra när vi väl funderat, tills dess har Johan ett 50 dollars presentkort att nyttja. 

Nu ska vi planera inför morgondagen. Slagfält, loppmarknad, minnesplatsen för det fjärde planet den 11 september 2001 och kasino.

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Resor

Little Havana

by Kristina 14. augusti 2023 16:33

Första morgonen innebär att man är uppe med tuppen. Fin frukost på hotellet, både bagel och färgglada frukostflingor blev det för min del, Johan koncentrerade sig främst bland proteinet med ägg, korv och så vidare. Sedan gick vi ut i hettan. Ett par gator österut och därefter söderut. Problemet i dag har varit att solen stått rakt ovanför oss, så det har varit träd och hus som skuggat vid mycket enstaka tillfällen, det har inte spelat någon roll i vilket väderstreck vi gått. 

Vi tänkte ta en liten paus på ett kasino, men min ryggsäck och Johans kameraväska skulle då förvaras hos security, medan min purse, dvs kameraväska, skulle få följa med in. Vi hade absolut kunnat lämna ryggan, men tyckte det var orättvist att bara min väska skulle få följa med, så vi avstod vårt besök. Vi traskade vidare och efter ett bra tag kom vi till 8 gatan, Calle 8, och Lilla Havanna. Vi hängde först runt 7 och 9 gatan, men på fel sida Flagler (som är gata "noll"), så när vi väl fattat det så fick Google Maps hjälpa till igen. Johan har gjort som i fjol, köpt till "semestervecka" hos Telia och vi har därmed tillgång till internet även utanför tillgängliga wifi-områden. Det var ändå en bra bit att gå, så när vi väl hittade en kubansk restaurang så kastade vi oss in för lite svalka och en öl. 

Restaurangen hade trevliga citat av Hemingway på servetterna och väggen och det blev en lättare lunch med empanada och kubansk sandwich och ytterligare en öl. Då hade dock utbudet av de kubanska tagit slut, så det blev en mexikan. Damtoaletten hade en cool inredning i form av kranar som såg ut som gammaldags vattenpumpar och en papperskorg som såg ut som en brandpost.

Efter vår paus hittade Johan en snygg hatt i en butik som blandade hippa konstverk med lite souvenirer. Därefter var det dags att ta sig till hotellet igen, buss 17 till Viscaya metrostation, därefter tåg till flygplatsen. Vår femma ville inte gå in i betalmaskinen på bussen så vi fick åka gratis, men vi gjorde rätt för oss på tågstationen. 2x2,25 och två anonyma biljetter fanns i biljettfacket, så jag gick efter Johan genom grinden, vilket uppmärksammades av en securityvakt på stationen, så jag fick gå ut igen och gå in med min egen biljett som fungerade utmärkt till allas nöjdhet. Jag var rädd att det bara var ett kvitto som låg kvar i maskinen sedan en tidigare kund, men det var uppenbarligen min biljett.

När vi gick iväg på morgonen så fick vi en liten uppenbarelse, det är ju så att flygplatståget går förbi vårt hotellfönster och metrostationen ligger max 200 meter härifrån, så kunde det vara så att hyrbilsuthyrningen på MIA faktiskt också är där? Ja! Alltså är det inte lönt att ta hotell shuttlen till avgångshallen på flygplatsen, när vi kan gå dit i morgon. 

Är det då lite läge nu att summera lördag och söndag?  I lördags var det först dags att köra grabbarna till katthotellet i Ängelholm. Tre veckor blir det denna gång, och samtidigt som man känner sig som en skurk så vet man att det är det allra bästa. Väl hemma blev det sen frukost och sedan Pågatåg till Hässleholm. Vi åkte en timme innan vår biljett var utställd, men better safe than sorrow... Spårspring söder om Lund.  Därefter växelfel på Lund C. Vårt X2000, nyrenoverat, kom och gick i tid. Kom fram till Stockholm C en minut innan tidtabell. Spår 19 a, precis utanför stadshuset.

Hade bestämt oss för Arlanda express sedan, är man två får ju nummer 2 bra rabatt och då är bekvämligheten väl värt det. Just nu åker inga pendeltåg förbi Arlanda utan alternativet hade blivit pendel till Märsta och buss sedan. Var nästan framme vid spår 1 och 2 när vi såg skylten om att det var spårändrat till 10. Hann ändå med (minst) ett tåg innan vi trott, så vi var på Arlanda innan halv åtta. Checkade in på gamla Sky city hotell, nu Terminal (Radisson) och sedan kom pappa och Mary Ann, så vi åt middag tillsammans på hotellet. Fick ju 10 procent rabatt på maten :). Att sedan alkoholhaltiga drycker uppvisade priser som vi inte är vana vid i Skåne är en helt annan sak. Det var gott. 

I går morse gick vårt flyg till London 7.50, så två timmar tidigare skulle vi checka in. Vi var väl på plats straxt före 5.30,  mötte massor av stressade människor som sprang mot terminal 5, vi skulle ju till 2. Där var det stillsamt och efter security gick vi till Pearl lounge. Tax Free var ingen idé, eftersom vi skulle igenom security igen i London. I loungen blev det frukost, så redan här har vi checkat av tre fördelar av vårt väl av biljett. Stå i kö till incheckning med färre före. Ha tillåtelse till 32 kg i resväskan. Gånger två, men det behövs sällan ut 😃. Min vägde 21.5, men då har jag ju min bag i, med den grå filten som hängt med ett tag och som sedan under resan döljer vårt bagage i bilen. 

På flyget blev det frukost nummer två, på toan funkade inte lyset, men folk tog med sig ficklampan (telefonen). Skönt att de inte ställde in flyget för en sån sak... 

På Heathrow blev det buss från planet till terminal 5. Sen skulle vi på buss till terminal 3. Den stod precis framför oss, men vi fick givetvis gå in, ta rulltrappor upp, traska vidare, ta rulltrappor ner innan vi kom på vår buss.

I terminal 3 gick vi till Tax Free och det blev en Absolut som fick följa med. Därefter lämnade vi alla söndagsåkare och gick till American Airlines lounge där det var lugnt och skönt, förutom att tre syskon bakom oss tävlade i fula ord och mamman sa bara till en gång, så antingen gick hon i väg en stund eller så gav hon bara upp. Det var lång väg att gå till gaten sedan,  den var bokstavligen talat längst bort. Väl ombord, vi satt på rad 15, så klev resten av passagerarna på och passerade oss. Ofta är ju dörren bakom oss och vi längst fram får sitta ifred. Detta var lite jobbigt.

Sen blev det då någon sorts försening och jag tror att några faktiskt klev av. Jag hann se tre filmer under resan och också vila lite. Tillräckligt för att vara pigg i kö till immigration och också i väntan på bagaget. Det är ändå den största fördelen med att betala för en plats i business; god mat, dryck, ett säte man kan få ner i 180 grader, slippa trängas om ett armstöd... Men jag är fortfarande bekymrad över hur folk var uppe och sprang trots att fasten seatbelt skylten var tänd och att ingen kabinpersonal sa till. Det är lite som när folk inte bältar sig på regionbussen - jag vill f-n inte få en medresenär över mig bara för att denne inte gör vad den borde.

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Obegripligheter | Resor

Inget skitsnack

by Kristina 25. augusti 2022 22:23

Okej, nu måste vi gå till botten med en av de viktigaste sakerna som finns. Toaletter. Man råkar ju ut för en del olika sådana, inte minst när man är på resande fot. Olika i standard, olika i fräschhet. Fram tills i eftermiddag hade jag klart för mig resans bästa och resans värsta, men nu vet jag inte längre. Hotellet i Auburn Hills hade ju en japansk variant med tempererad sits och även om den var mer inställd på "rear" än "front" (Johan påpekade att man kunde justera det där själv) när jag testade de andra funktionerna så var det nummer ett. Sist, alla kategorier, blev en kundtoalett på Ollies i Waterford. Den var så äcklig att jag drog ut åtskilliga meter mjukt toapapper, som också är mycket smalare än vi är vana vid, för att om möjligt täcka, eller åtminstone skydda mina kroppsdelar från ytan jag inte ville komma nära.

Problemet var att pappret gick av efter fyra rutor, så jag drog många gånger. Men den pappersrullen höll på att ta slut, så jag försökte pilla fram en annan rulle, det var väl fyra, fem i den där hållaren. Men då anföll hållaren, den öppnade sig och jag höll på att få alla rullar i fejset. Ja, det var traumatiskt.

I dag pausade vi på Hollywood Casino i Juliet, en underbar byggnad i art deco stil (men absolut inte på riktigt) och toaletterna där var fräscha, men "damrummet" med handfaten var så himla fint i "guld", eller är det brons? Nu i kväll har vi varit på County Fair i Bureau County, Princeton, Illinois. Äldst i Illinois, årets version är nummer 167 i ordning tror jag. Jag blev så glad när jag såg att det fanns riktiga restrooms i en "lada" och inte bara bajamajor. Efteråt visade det sig att både Johan och jag fotat därinne. Riktiga vattenklosetter ja, men det fanns inga dörrar. Det fanns duschförhängen. Mitt var en decimeter kortare än bredden på "dörrhålet", så jag fick göra en snabb riskanalys om var det var bäst att det glipade... Jag lovar, jag har drömt mardrömmar om ställen som detta, när man letar och letar, men inte hittar en toa med dörr och sedan vaknar man lyckligtvis...

Anledningen till vårt besök i Princeton var ju Justin Moore och väderprognosen var lite osäker, det kunde bli både åska och regn, men det blev en vacker kväll. Vi hade sittplatser, men naturligtvis stod det människor framför oss. När det gått mer än en timme och alla andra blivit trötta i benen, då var det sex personer som fortfarande stod upp, trots intensivt ölhävande. Rätt gissat, de stod framför oss. Men ibland fick vi en glimt av artisten mellan en axel och en cowboyhatt. Justin är ju inte så lång heller.

Jag blev också uppringd av hotellet i Chicago. Jag hade fått ett mejl jag inte kunde öppna, så jag tog det bara som en påminnelse, men de ville uppenbarligen gärna veta om vi tänker komma i morgon och ja tack, det tänker vi!

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Kalifornien | Obegripligheter | Resor

Central time zone

by Kristina 24. augusti 2022 20:20

Befinner oss nu i Indiana och har insett att vi lämnat Eastern time zone. Vi trodde det skulle ske först i morgon, in i Illinois. Men då fick vi den extra timmen redan nu. Befinner oss också på ett heldött kasino. Ingen restaurang öppen förutom en mindre deli. 15 km bort ligger ett gigantiskt Four Winds kasino i New Buffalo, Michigan. Det känns lite elakt som att detta är för dem som har fotboja och inte får lämna delstaten. På Four Winds fanns dock inget hotellrum när jag sökte i går kväll, och det gick ändå bli prio ett. Vi hann ju titta in där ändå, innan vi checkade in här. Efter att ha besökt delin så fick vi leta upp Walmart och där strosade vi omkring en stund, vi behöver ju frukost till i morgon. 

Bor på 18:e våningen och bevittnade en fantastisk solnedgång. Är ganska säker på att det var Chicagos siluett vi såg i väster. Vi befinner oss i södra strandkanten av Lake Michigan. 

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Resor

Help wanted

by Kristina 24. augusti 2022 07:33

Parkeringen utanför Michigans största outlet mall var ganska tom i går när vi gick in till Bass Pro, men välfylld  "lite" senare när vi gått ett varv i shoppingcentret, och dessutom ätit thaimat till lunch i foodcourten. Förutom affärer fanns där biografer, Legoland (!), ett akvarium (SeaLife, inte ett akvarium) och en karusell och stort lekområde i foodcourten. I nästan alla skyltfönster fanns skyltar om att man sökte personal. Ett bra eller dåligt tecken? Var har de som jobbade inom detaljhandel och restaurang tagit vägen efter pandemin? Janet berättade om personal från stamstället nu fått jobb i delin på en stor livsmedelsbutik, bättre arbetstider, bättre betalt.

I går kväll blev vi bjudna på middag på en fiskrestaurang, där Janet gått på lunch en gång i veckan då det låg nära hennes arbetsplats. Som turister hade vi aldrig hittat dit, det enda som avslöjade den var en annorlunda dörr som såg ut som en gammaldags fartygsdörr med det runda fönstret upptill. För övrigt såg det ut som vilken "låda" som helst med Frälsningsarméns thrift shop som granne på ena sidan. Johan åt ostron och jambalaya, jag räkor och crabcake. Mums!

Nu har vi en kortare körning framför oss i dag, vi bestämde oss för en mellanlandning på ytterligare ett kasinohotell, nu på andra sidan statsgränsen i Indiana. I morgon är det dags för konsert och County Fair, men vi får också en timme på köpet när vi korsar gränsen till Illinois,  så vi kommer att gå gott om tid att gå på marknad!

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Resor

Med Greyhoundbuss in i USA

by Kristina 17. augusti 2022 19:25

I går morse frågade killen vid bordet bredvid vårt vid frukosten om jag tyckte kaffet var gott. På svenska, alltså. Försökte göra en snabbgenomgång över de senaste minuterna för att se om jag sagt något elakt om någon, men kom fram till att jag endast konstaterat att trebarnsfamiljen där den skrikande minstingen hade pyjamas på plus en sko, nog haft en tuff start på dagen.

Vår bordsgranne hade anlänt dagen innan, också han med SAS och han var nog ganska intresserad av flygplan, för han gissade direkt på den nya flygplansmodellen som vi så småningom ska åka hem med från Chicago. Typ något med 550 i namnet, men det vet kanske alla 😊. Vi jämförde våra upplevelser av den främre delen av kabinen och var eniga om att det varit bra, men lite ovant med den där enda mittgången. Och ja, kaffet fick godkänt. Det var ju inte Zoegas precis, men heller inte blask.

Vi lyckades ta oss till busstationen enligt plan, var där i god tid och när det började närma sig avgång 11.35 kom Greyhounds representant och antydde att våra carry on väskor nog var lite för stora, så de behövde vi skicka under bussen, så det blev att gå till disken och betala 40 dollar. Väl ombord på bussen såg vi att hans analys var korrekt, jag förstår varför min litterära hjälte Jack Reacher reser med en tandborste i bakfickan och inte mycket mer.

Så, för första gången har vi rest in i USA över landgränsen. Nu räknar jag inte vårt timslånga besök i Tijuana, för då utgick vi ju från USA. Vi släpptes i alla fall in, men fick betala 6 dollar var i stämpelavgift. Det var nytt för oss, men vi fick en stämpel i passet, det saknade vi ju från inresan till Kanada. 

Alla fick kliva av bussen, ta med allt bagage, gå in i en mindre lokal med kanske uppåt 10 luckor, men alla var inte bemannade, och sedan blev vi kallade en familj i taget. Det tog en stund innan alla var godkända, men vi lämnade ingen bakom oss.

Sedan var det mindre än fem minuter till busstationen i Buffalo, där vi klev av. Vi tog sedan buss nr 8 upp till Main Street där AVIS låg. Alltså, vilken skillnad att få sin bil på ett mindre ställe jämfört med en flygplats, eller för den delen Chicagos stadskontor. Här var vi väntade, kanske dagens enda kunder, det stod en nytvättad röd Kia Sorrento och väntade på oss, de hade fyllt i hyreslappen med alla repor som redan fanns där. Vi behövde inte fylla i våra uppgifter med adress etc som vi redan en gång uppgett, något som alltid retat mig lite. Vi började inte köra förrän vid 16, så vi hade några timmar framför oss innan vi nådde vårt hotell i Pennsylvania, tillika kasino. 

I går åt vi bara sen kvällsmat på rummet, inhandlat på ett Target, men i morse blev det lite spel på 1 cents maskinerna. Johan slutade med 20 dollar plus och jag gick jämt ut, efter att ha lurats med i Johans Gudfaderspel (som var bidragande orsak till hans vinst). Annars låg jag på 10 dollar plus bara några tryck tidigare...

Vi tankade för drygt 4 dollar/gallon i dag, besökte resans första Walmart och körde sedan till Jersey garden. På väg dit passerar man ju flygplatsen och Astrid II hade fullt upp med håll till höger, håll till vänster. Vi körde förbi helt felparkerade bilar, inte i vägrenen för det finns det ingen, men i ingenmansland vid korsande påfarter och undrade om de väntade på något särskilt flygplan. Tydligen ska det i dag ha gått ett American Airlines med enbart svarta kvinnor i besättningen, frågan är om det planet tog en tur förbi Newark.

Nu har vi installerat oss på Holland Hotel, där vi bodde en natt i amerikabrevets absoluta barndom 2011. Den här gången blir det fyra nätter. I morgon blir det Manhattan. Vi ser förresten Empire state building från fönstret, liksom nerfarten till Hollandtunneln. Den är visst stängd 23-05, så om det inte är ett ljudligt arbete som ska utföras så är det väl en vinstlott för oss.

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Resor | New York

Toronto! Del 3.

by Kristina 15. augusti 2022 20:39

I dag fyller Johan år! Hipp hipp hurra! Men vi får återgå till gårdagen, jag ligger hopplöst efter i mitt rapporterande.

Vi bestämde oss för att börja med hop on hop off buss. Vi brukar nyttja hela rundan och det gjorde vi även nu. Vi var ombord kl 9, man är ju uppe med tuppen så här tidigt på resan. Vi fick veta mycket intressant om staden, och fick förklaringar till att det stöttas gamla husfasader här och där. Man måste bevara vissa delar av gamla hus för att få bygglov och det känns kanske som man tänjer lite på det ibland. Det finns också bara något enstaka trähus i stan, på grund av ett par stadsbränder och brandkår skaffade man sig inte i Toronto förrän i början av 1900-talet för övrigt.

Det finns ett skomuseum, Bata (dit gick vi inte), Hockey hall of Fame (där var vi i dag) beläget i en gammal bank. Konstigt tänkte vi, borde det inte vara större? Jodå, det fanns en helt underjordisk del i modern tappning, men det syntes inte från gatan. Börje, Mats och Peter fanns naturligtvis där, bland många andra.

Blue Jays, baseball laget, spelade hemma och CT Tower och det lilla järnvägsmuseet råkar ligga precis intill arenan, så vi försökte vänta ut matchstarten kl 13.30 innan vi bestämde oss för att åka upp i tornet. Vi hamnade sist i hisskön både upp och ned, det innebär att vi stod med fejset utåt i den utanpåliggande hissen när den rusade upp ocn ned och det är vid de tillfällena jag kommer ihåg att jag inte riktigt gillar det där. Men inget kan bli värre än The Arch i St Louis ändå, så det är ändå en tröst.

Vi traskade en hel del, i dag valde vi då förutom hockeyn att ta en båttur som ingick i gårdagens busstur, också att titta på polismuseet som fanns i polisens headquarter alldeles i närheten av vårt hotell samt besöka Little Canada, en fantastisk 1:87 upplevelse med olika delar av Kanada i fokus och fler på gång. Om tre år får vi komma hit igen, då har de nog både östkust som nordkust klar.  

Så, vi kan visst komma tillbaka, vi har inte gått på naturhistoriska muséet, inte zoo, inte åkt segway, inte gått på baseball trots att de haft hemmamatcher alla tre dagar vi varit här. Men på minussidan står många  hemlösa, människor med uppenbara psykiska probkem och en cannabisdoft över delar av stan som gör vänorten Amsterdam avundsjuk. 

Till lunch i dag åt Johan burgare på känguru, också det på ett hak helt nära hotellet. Jag tog kycklingfilé. Vi hade tänkt äta nere i hamnen men det i princip helt öde stället hade fullt med reservationer, så vi kunde inte få mat och baren öppnade inte förrän 17, så dricka kunde vi inte heller. Det var kanske så, det var ju game day, men som sagt, det blev deras förlust och vår vinst av slumpen.

I morgon är det dags att samla ihop sig, vi har provgått sträckan mellan tågstationen och busstationen, så vi ska kunna hitta till vår Greyhoundbus mot New York, men vi nöjer oss med resan till Buffalo och då är det dags att hämta vår hyrbil på AVIS och börja köra bil! Hotell bokat ca 4 h körning mot New York, på ett kasino i Pennsylvania. Vem vet, det kanske betalar resten av resan Wink.

 

Tags:

AllmÀnt | Casinon | Obegripligheter | Resor

St Louis, den östra sidan av Mississippi - till slut

by Kristina 17. juli 2019 19:31

Efter frukost (som ju bestod av gårdagskvällens rester) satte vi igång dash-kameran och körde genom Lindsborg en gång till innan vi begav oss till de större vägarna igen. Passerade Topeka (Kansas huvudstad) och Kansas City (som ju ligger både i Kansas och Missouri) på vår väg till St Louis. Trafiken blev tätare när vi närmade oss målet för dagen, i motsatt riktning hade någon smällt ihop hårt med något annat och knölat till sin bil och det bildades långa köer som vi var glada att slippa fastna i. Men när vi bara var 8 minuter från målet på andra sidan Mississippi stoppades vi av två vägarbeten och en avslutad baseballmatch. Det gick inte att ta de avfarter Samantha II ville ha oss till och efter omräkning till annat alternativ fastnade vi i trafikkaos. Och när vi väl kom upp på en bro som tog oss över floden så var det vägarbete på vår avfart och därmed CLOSED med stora bokstäver... I morgon kör vi ju till Indiana, så det blir inget mer knixande i dagens röra, hoppas vi. 

Tags:

AllmÀnt | Baseball | Casinon | Resor

Powered by BlogEngine.NET 1.5.0.7 - Old School Theme by n3o Web Designers

Om oss

Läser du det här så tror vi att du redan känner oss, då vi inte haft för avsikt att sprida bloggen utanför den närmsta kretsen av familj och vänner. Är det så att du har hittat hit ändå och vill läsa, så skrivs bloggen av Johan & Kristina, två amerikafarare från Skåne.

 

 

Datum nÀr vi gjort inlÀgg

<<  mars 2024  >>
mÄtiontofrlösö
26272829123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031
1234567

View posts in large calendar