Toronto-Frankfurt-Kastrup-Hässleholm-Tyringe-Munka Ljungby-Ängelholm

by Kristina 9. december 2014 18:21

Resan till Frankfurt var tidvis väldigt turbulent, vi hade medvind med 200 miles i timmen berättade kapten när han landade 45 minuter före tidtabell. Halv sex i morse var vi därför redan på plats. Passkontroll (manuell sådan den här gången, med glasögon, vilket gick bra) och sedan säkerhetskontroll tillbaks in till terminalen igen. 

Vi använde oss av den så kallade snabba kön, Fast Lane. Jomenvisst. Den rörde sig tio personer på en halvtimme. Antingen hade man höjt säkerheten markant, eller så maskade man av någon anledning. Av den berömda tyska effektiviteten syntes ingenting what so ever. Min kakglasyr klarade sig dock utan ytterligare granskning här, så den är med hem. Detta sölande gjorde att vi inte letade oss fram till vare sig Air Canadas eller Lufthansas Lounge, utan satt och väntade snällt i två timmar tills vårt flyg kom upp med uppgift om gate på monitorerna. Sedan ändrade de sig en gång till, men då var vi i alla fall i närheten. Den här gången fick vi åka buss ut på plattan. Långt ut. Jag trodde ett tag att busschauffören bara chansade, för vi passerade allt innan vi så småningom hittade ett SAS-plan. Inte heller detta var fullt på långa vägar, så mannen som haft så bråttom ut till bussen och sedan upp i planet och sedan fick resa sig från sin plats 3C därför att Berglund hade 3A och 3B, kunde innan planet lyfte byta plats och det gjorde därför jag också (från B till C), för att vi skulle slippa armbågas i onödan med varandra.

Alla väskor dök upp på Kastrup och vi hann med Kalmartåget med två minuters marginal. Ganska skönt, vi hade fått vänta 40 minuter till Karlskronatåget om vi missat detta. Tog taxi från Hässleholm hem och skulle sedan åka och handla lite middags/frukostmat, tanka (härligt med sänkta dieselpriser även här) och ge oss av till Ängelholm och hämta katterna. De två första uppgifterna prickades av från att-göra-listan men utanför Klippan började det lysa diverse lampor i Toyotan som enligt en snabb titt i handboken innebar att man skulle kontakta sin Toyotaverkstad. Okej, då gör vi det i morgon, när vi hämtat grabbarna. Eller förresten, det går inte att köra fortare än 90 nu, så vi ska kanske fundera var närmsta verkstad finns? 

I det här läget får man tänka sig följande scenario: Kristina har lämnat sin telefon hemma, eftersom den behövde laddas. Johan har sin telefon med sig, men den skulle också verkligen behöva laddas. Jag visste inte det fanns ett sådant litet grönt streck... Jocke blev en räddare i nöden när det inte gick att koppla upp sig mot nätet, han fick vara nummerupplysning.

Johan hade rätt i att Toyota hade försäljning och verkstad i Munka Ljungby. När jag ringde dit halvt hysteriskt för att få vägbeskrivning (eller lite som när personalen i ambulansen ringer akutmottagningen och förvarnar) så lät verkmästaren så lugn, att vi återfick lite hopp. Vi fick vänta en stund, men de ställde så småningom diagnosen att EGR-ventilen kinkat till det lite och därmed lämnade olika signaler till bildatorn. Detta gjorde att bilen för säkerhets skull gick ner i känslighet gentemot gaspådrag för att inte föraren ska riskera att förstöra ännu mer om det nu faktiskt är något allvarligt fel. Knappt två timmar senare och bara med marginellt tommare plånbok kunde vi äntligen ta oss till Engelholms Katthotell och hämta två motvilliga grabbar. Men husse han kan han, så en stund senare var hela familjen samlad igen och Toyotan verkade känna sig som ny efter sin omstart, så hemresan gick som den skulle,om än med mycket kattprat från skuffen.

Nu återstår en extremt kort återhämtning, på torsdag jobbar jag igen och Johan har BUN. Men det hjälper helt klart att få sträcka på sig i horisontalläge, även om flygresan (och vilan) blev kortare än planerat. Frankfurt hoppar vi nog helst över framledes och alla våra vykort till oss själva har kommit fram (det sista kom med posten i dag). Slutet gott, allting gott. Förresten tittade jag på Aristocats på planet, det var verkligen länge sedan jag såg hela filmen. Scenerna som brukade sändas på julafton mindes jag ju, men det andra var i barndomsdimma.

 

Tags:

Allmänt | Obegripligheter | Resor

Toronto Pearson och Maple Leaf lounge

by Kristina 8. december 2014 13:47

Sitter och häckar i Air Canadas lounge och kunde säkert ha det sämre. Kallt och blåsigt var det när vi lämnade New Jersey, de komma de dagarna väntar man riktigt skruttväder i nordost, så vi lämnade nog i tid. 

Genomgående tema den här resan har varit ett koncept som kallas Ugly sweather. Vi har sett det på alla möjliga och omöjliga ställen. Det har varit allt från tygbroscher som man ska pimpa sin tröja med för att göra den unik till små tröjor som man ska sätta på sin gåbortspresent i form av en vinflaska, eller varför inte ett set pepparkakor som man ska pimpa med glasyr och kristyrfigurer. Så jag köpte ett sånt där kakset, såklart. Och började i går kväll fundera på hur de två påsarna med röd och grön glasyr kunde se ut i en flygplatsröntgen. Bestämde mig för att det var att verkligen bjuda in TSA att öppna resväskan, så jag tog de silvriga påsarna i min plastpåse tillsammans med nässpray och lypsyl i handbagaget i stället. Tänkte att det kunde vara bättre att få förklara mig. Vet inte om det var så eller ej, men mina silvriga påsar fick i alla fall kontrolleras med en sniffer maskin också och fick till slut godkänt i säkerhetskontrollen på Newark. 

Landar om allt går som det ska på Kastrup straxt före 11 i morgon. Börjar som alltid vid hemresa längta efter busungarna! 

Tags:

Allmänt | Obegripligheter | Resor

Operation Hemresa påbörjad

by Kristina 8. december 2014 06:29

Har tillbringat sista natten på Country Inns & suites i Elizabeth, det berömda stenkast från Jersey Gardens (och ett något längre sådant från flygplatsen). I går hade vi en stor utmaning framför oss, men allt gick verkligen ner i våra väskor! Okej, jag lämnar min gamla jacka med trasigt foder och hål i fickan till förmån för en ny. Men den hade också fått plats om den behövt :). Snart frukost,  sedan återlämnande av bilen och incheckning mot Toronto.  Vi hörs om wifi så tillåter!

I går när vi lämnade Ramada så tog vi den numera nästan obligatoriska titten förbi Liberty State Park. Den gamla järnvägsstationen som vi såg för första gången för några år sedan, helt igenväxt. Numera är det uppröjt och bara ödsligt där de gamla perrongerna finns inhägnade.

Utsikten mot nedre Manhattan är dock fantastiskt vacker denna klara vinterdag, trots att flaggan vittnar om att det blåser. Rejält.

Tags:

Allmänt | Obegripligheter | Resor

Tävlar i På spåret på avstånd

by Kristina 5. december 2014 20:31

Wifi och Lilleman,  när appen svtplay inte ville i plattan, blev lösningen när vi i efterhand tittade på favoritprogrammet. Johan var även denna vecka med på 10 poäng på första resan till Seoul. Jag bidrog med Helsingfors och Mannerheim och berättade återigen historien om när familjen Asplund (= mamma) hittade en soffa på Stockmanns. Som sedan kom med lastbil till Märsta. Don't ask, men den importklarerades givetvis helt enligt reglerna. Tänk om allt varit så smidigt nuförtiden! 

Har provpackat och inser redan nu att necessären för tredje resan i rad får åka i Johans väska hem. Hur kunde det bli så?! Den här gången är det nog diverse presentförpackningar som ställer till det, volym men inte vikt. Har redan varnat min man om att han råkar illa ut med vissa julklappar... Hans fru tar sönder förpackningen OCH slår sedan in själv, det kräver verkligen något extra... 

Bor på Ramada i Jersey City, "som vanligt" (tredje eller fjärde gången i alla fall) i "svit" - ett rum med kingbed, ett med queenbed, dessutom med mikrovågsugn, kylskåp samt kaffebryggare såklart. Platt tv denna gång, och helt ok wifi. I morgon blir det mer Manhattan. Tidigare i dag besökte vi JR Cigars, samma butik som i fjol, men all kringutrustning som diverse roliga tillbehör hade fått ge plats för fler fåtöljer i rökrummet, så vi var inte säkra på att vi verkligen var på samma plats ens :). Sedan besökte vi Westfield Garden State Plaza, där man lätt kunnat gå vilse. Här kom suget efter Jersey Gardens, så vi körde dit. Åt på Johnny Rockets innan vi shoppade loss lite lagom. Några önskelistor kunde bockas av. Modifierade i alla fall. Nu återstår tuffa förhandlingar med Johan om vad som kan packas i hans extraväska. 

Tags:

Allmänt | Resor

Providence, Rhode Island och Hartford, Connecticut

by Kristina 5. december 2014 07:07

Jag kan inte tänka på Rhode Island utan att tänka på Charlie, Jim Carrey's rollfigur i Mina jag och Irene, som ju jobbade som state police i RI. Och för den som sett filmen är det ju lätt hänt att det dyker upp andra bildminnen än just de som själva delstatens landskap lämnar. Vi tog våra foton på kapitolium och började sedan leta vykort. Hamnade i en mysig stadsdel, Federal Hill, ett verkligt Little Italy, men hittade inga vykort. Fick återigen improvisera med Hallmarks utbud. 

På väg till Hartford gjorde vi ett medvetet val att besöka Foxwoods casino. Lonely Planet boken om New England som är vår följeslagare på denna resa må vara ålderstigen (tryckt 2005), men den påstår att det är det största kasinot "on earth". Oavsett om det är så eller inte, så reste sig ett jättekomplex mitt i ingenting. Mashantucket Pequot är en indianstam med 700 medlemmar som 1986 fick tillstånd att driva kasino. 1992 lånade en malaysisk affärsman ut 60 miljoner dollar till indianerna som därefter kunde börja detta bygge. Av oss fick de runt 40 dollar, det var ingen risk att vi skulle gå vinnande ur den striden mot "banditerna", ens när det stod 1 cent i insats. Vi köpte dock ett vykort som vi sedan postade i Hartford. Där hade vi problem med att hitta en brevlåda,  Astrid visade oss till världens minsta postkontor.  Inte förrän vi körde förbi för tredje gången såg vi brevlådorna bakom en parkerad bil och det lilla, lilla huset märkt UNITED STATES POST OFFICE.  

Vi har ju boende bokat de tre sista nätterna, men för gårdagen var läget öppet, så vi bestämde oss för att stanna i de norra delarna av  New Jersey. Att från New England ta sig hit utan att av Astrid få förslag om George Washington Bridge kräver list. När jag bad henne räkna om alternativet valde hon "nedre" istället för "övre" vägbanan, men vi ville ju inte åka där alls... Nå, vi löste det och då hittade hon på att vi skulle ta oss ut på  N J State Garden Parkway via en avfart till vänster, men så var det inte alls, utan vi fick ta nästa avfart och vända tillbaks.  Det komiska var att vi hade en NY registrerad bil framför oss som säkert hade samma information som vi, för den kastade sig framför oss när Astrid sa att det var "Avfart till vänster längre fram" och sedan stod precis framför ost när vi vände upp och tillbaks på motorvägen igen :). Johan har beställt uppdatering av kartan till nästa resa.

Stannade i Paramus över natten, gick en promenad i omgivningarna innan middagen på Red Lobster och hittade ett JR Cigar på andra sidan vägen. Helt omöjligt att nå utan att köra en bit åt fel håll först, men det tänkte vi göra, på väg mot en titt på en shopping mall. Sedan är det Ramada i Jersey City som gäller i två nätter. 

 

Tags:

Allmänt | Casinon | Resor

Concord, New Hampshire och Boston, Massachusetts

by Kristina 3. december 2014 20:31

Vaknade med snöblask utanför fönstret. Eller snö, med en isskorpa ovanpå. Som tur var skickade tjejen på Alamo med oss varsin isskrapa/borste. Fotograferandet av kapitolium gick med andra ord snabbt, nästan från bilfönstret.

Sålunda Augusta:

Vi begav oss sedan makligt tempo till New Hampshire. I vår jakt på ett vykort hittade Johan en kombinerad antik- och modelltågsaffär, så det blev lite bonusshopping. Höll sedan på att leta ihjäl oss efter en Bass Pro shop, men skam den som ger sig. Det krävde dock en paus på Subway/Walmart innan vi var redo. Butiken var betydligt mindre än de vi tidigare har besökt, men dekoren fortfarande fantastisk.

Concord:

Vårt letande i kombination med väglaget innebar dock att vi närmade oss Boston i mörker. Vi hittade dit vi skulle, men efter några timmar med uppehållsväder regnade det nu småspik, så vi hoppade vykortsbiten. Vi lär komma till Boston igen, det var åtminstone tredje gången nu.

Boston:

Vi tog oss därför mot Providence,  Rhode Island,  och delade vägen med alla jobbpendlare på väg hem. Väl där hade vi bara ett hotell att titta på i kuponghäftet och de hade fullt. Vi lånade deras businesscenter och loggade in på Wyndham. Konstaterade då att vi kunde köra tillbaks några kilometer till Massachusetts och ett Ramada. Nu passade vi på att utnyttja en frinatt och 16000 poäng går åt, men det kan det absolut vara värt. Rummet låg dock så långt från receptionen som det bara gick, våning 2 utan hiss. Enligt receptionisten är denna del av hotellet från 1930-talet och maffian höll hus här. Det ska bli spännande att se i dagsljus. Och att jag ens nämnde rummets lokalisering beror på antalet lösa kassar som dagens försiktiga shoppade utrustat oss med. I morgon blir det bättre när vi packat om... Nu tittar vi på showen som NBC har i samband med att julgranen vid Rockefeller center tänds.

I morgon blir det utforskande av Providence och sedan kör vi mot Hartford, Connecticut. 

Tags:

Allmänt | Resor

Montpelier, Vermont, Ben & Jerry samt Augusta, Maine

by Kristina 2. december 2014 20:29

I dag har termometern i bilen visat från 19 till 27 grader F. Enligt omräkningstabeller ska det motsvara minus 7 C och varmare. Det har känts som minus 15. Minst. Brrr.  Hittade ett vykort på turistinformationen vi stannade på vid gränsen mellan New York och Vermont, och i Montpelier köpte vi en bunt vackra helgfrimärken på huvudpostkontoret. De bör räcka hela resan. Jeez, vad kylslaget det var att fotografera kapitolium. Men inte värre än att körde till Waterbury och hälsade på Ben & Jerry. Ja, vi åt glass också. Det hör liksom till. Och oj vad det är gott.

 

Sedan styrde vi kosan mot Augusta i Maine. Astrid tjurar när vi inte väljer hennes förstaval och räknar sedan en snitthastighet på 55-60 km/h på alla nya förslag. Tur att Google Maps har andra alternativ att jämföra med. Vi saknade en sammanhängande karta över New England och har därför med oss en kartbok som främst håller sig till de individuella delstaterna och det är svårt att se om Astrid lurar skjortan av oss eller inte när hon lämnar sina förslag. 

Är inkvarterade på Super8 i natt, med rabattkupong från häfte och registrerade för Wyndham poäng. Vi reste i ganska många år utan att bli medlem i de olika hotellkedjornas lojalitetsprogram,  men om man ändå kan få en rabatt motsvarande en frinatt då och då, varför inte registrera sig. Vi har varit dåliga på att lösa våra hopsparade poäng, men det kan säkert bli en ändring på det. 

I morgon blir det att se Augusta i dagsljus innan vi åker mot Concord i New Hampshire. 

 

Tags:

Allmänt | Resor

Albany, New York

by Kristina 1. december 2014 20:25

I morse checkade vi ut efter frukost och gick de få kvarteren till Penn station, där vi köpte biljetter till EWR, Newark Liberty International Airport. Det var smidigt, tidigare gånger har vi bytt tåg i Newark, men nu hamnade vi rätt direkt och klev av på flygplatsen och bytte endast till air train som går mellan terminalerna på flygplatsen.  Framme på Alamo fick vi efter den sedvanliga pappersexercisen (här finns oerhörda förbättringspotentialer ser även den som inte har akademisk examen i service management) fick vi en Ford.

 

En kanadensiskregistrerad från Ontario. Så nu ser varenda kotte i trafiken att det är jämrans utlänning som kör... Bra eller dåligt får vi återkomma till.

Första stoppet efter en halvtimme var på Shoppers Vineyard i Clifton. Genom åren har jag fått hem lite roliga Absolut därifrån. I dag blev det Texas. Smak av gurka och chili. Tror nog att den som vill smaka kommer att få tillfälle till det...

Liksom i fjol, då vi hade sällskap av Bettan och Jocke,  så var vädret underbart. 16 grader kan man inte klaga på. Nu å andra sidan är det runt nollan och i morgon väntar vi oss några minusgrader då vi kör vidare norrut. Hälsade också på Tuthillstown Spirits,  de som tillverkar Hudson Bourbon. Hamnade på verkliga landsbygden, men ändå bara minuter från väg 87. 

Albany ja, vårt första intryck var att här väntar man inte på grön (vit) gubbe när man ska korsa gatan. Varför ens göra det på ett övergångsställe? Modigast (?) var farbrorn i rullstol som korsade fyra körfält i tät trafik och som vi missade med en halvmeter. Sedan gick vi en runda runt state capitolium i isande vind och hade inte heller lust att vänta på grön gubbe, så lite kanske vi kan förlåta dem?

Hann sedan med två raider på Target och Walmart,  innan vi sjönk ner på hotellrummet med mat från Walmart och country christmas gala på tv. Det hade vi koll på hemifrån, så ett av Johans krav på kvällens hotell var en bra TV. Och även om den är flera tum mindre än den i New York, så räcker den. 

Jag vet inte varför det blev mikrobokstäver plötsligt.  Får nog vänta tills vi är hemma innan jag kan korrigera. 

Tags:

Allmänt | Countrymusik | Obegripligheter | Resor

Powered by BlogEngine.NET 1.5.0.7 - Old School Theme by n3o Web Designers

Om oss

Läser du det här så tror vi att du redan känner oss, då vi inte haft för avsikt att sprida bloggen utanför den närmsta kretsen av familj och vänner. Är det så att du har hittat hit ändå och vill läsa, så skrivs bloggen av Johan & Kristina, två amerikafarare från Skåne.

 

 

Datum när vi gjort inlägg

<<  november 2019  >>
tiontofr
28293031123
45678910
11121314151617
18192021222324
2526272829301
2345678

View posts in large calendar