Nu surar jag. Allt jag skrev den senaste halvtimmen försvann ut i rymden. Återkommer kanske med berättelse om Stranaham's Colorado Whiskey. Och annat.
Detta skrivs i efterhand, när vi åter nått ett utmärkt Wi-Fi: Vi vaknade tidigt på lördagen och efter att ha utforskat det närmsta kvarteret och besökt hotellets business-center, så tog vi hotellets minibuss till Stranahan's whiskeydestilleri. Det är tredje gången vi upplever att Ramada har minibuss till förfogande för sina gäster. I Reno var det så, i Jersey City är det så (till och från flygplatsen i Newark) och i Denver hade man en radie om tre mile, där man skjutsade sina gäster. Visserligen gav vi 5 dollar i dricks, men det var ändå bekvämt. Vi kom i god tid till rundturen som Johan bokat hemifrån, men det gick ju att hänga i deras bar och läsa gratis annonstidningar under tiden.
Även här såg vi minsann Maker's Mark och Woodford Reserve, sida vid sida.
Vi gick rundturen i detta destilleri som verkligen kan kallas småskaligt. Inga Jack Daniel´s volymer här inte.
Efteråt fick vi provsmaka produkten och efter lite shopping i butiken (nej, whiskeyn köpte Johan senare hos den lokala spritbutiken, flera dollar billigare än på plats för tillverkningen) så åt vi lunch. Johan åt macaroni & cheese och jag tog en club sandwich.
Den första riktiga måltiden på amerikansk mark den här gången och vi blev så mätta att vi till kvällsmat sedan nöjde oss med en liten smörgås från 7Eleven...
Vi tog taxi från Stranahan´s till bryggeriet Great Divide.
Vi var ju dock så mätta att vi inte ens orkade provsmaka det minsta glas av deras varor, så efter lite fotograferande vaggade vi iväg ner mot 16:e gatan som har en mile med bara shopping.
Ja, lite restauranger också. Problemet var att det var väldigt varmt denna dag och Johan hade ont i halsen. Det, plus den höga höjden, gjorde att vi extra mycket längtade efter fungerande air condition. Det visade sig bara finnas på två ställen i stan, på Stranahan´s och vårt hotellrum. Resten av platserna vi flydde till var fisljumma... Så tanken att hyra cykel och trampa runt lite, det föll på värmen.
I stället tog vi buss hem, besökte spritbutiken bredvid hotellet och jag kom därmed till Absoluts alfabet och bokstaven C. Både Cherrykran och Cilantro finns numera i bagaget. Tur att vi aldrig kunde handla på Kastrup... (och skrivet i efterhand: vi kämpade på under resten av resan för att få ner volymen till en hyfsat lagenlig sådan. Vi hamnade ju i New Orleans lite senare också...). Cherrykran innehåller körsbär, vita tranbär och plommon och Cilantro koriander och lime. Efter att ha smakat Boston (och varianten Wild tea) så trodde jag att smaklökarna hade vant sig vid konstiga blandningar, men Cilantron tillhör inte mina topp-tio-favoriter, kan jag väl diplomatiskt säga ändå.
