Lämnade SLC vid 8, återigen tacksamma för möjligheten att köra i HOV-filen när man är 2+ i bilen. Dels är det inte många som har sällskap och får köra där, dels blir man inte störd av trafiken vid av- och påfarter, utan kan glida förbi ganska enkelt, bara man lyckats korsa tre, fyra filer. Vad vi aldrig lyckades lista ut var hur myndigheterna skulle skilja på oss som körde HOV och de som körde Express i samma fil och som fick betala tull. Vi såg verkligen aldrig någon kamera som skulle kunna registrera det.
1,5 timme körning åt nordväst i Promontory Summit möttes 1869 järnvägsbyggarna som startat vid Stillahavskusten respektive Atlantkusten. I dag, när USA:s nationalparker fyller 100 år och 1 dag, fick vi se ångloken Jupiter (vedeldat) och 119 (koleldat) mötas på en järnvägssträcka som redan 1904 var omodern, då man byggde en mycket genare väg över saltsjön. 1942 rev man sedan upp den för att använda materialet till krigsindustrin, så jag förmodar att det nu bara återstår någon kilometer på sin höjd. The golden spike slogs i och ovanför allt vajade en 20 stjärnig flagga. Vid den här tiden hade USA 37 stater, så förklaringen till flaggan från 1818 var helt enkelt att man glömt denna detalj i firandet och en av trupperna från Kalifornien hade den med sig. Och födelsedagen till ära var det gratis inträde i landets alla nationalparker över helgen!
Fick köra av till ett mindre samhälle i Idaho kallat Glenn ferry, för att tanka. Först var vi osäkra på om det gick att betala inne i den lokala livsmedelsaffären/spritbutiken, men det fick vi bekräftat fungerade. Vi har inte ens testat att tanka med kontokort den är gången, eftersom det sällan lyckas när automaten kräver en femsiffrig pinkod som motsvarar ens zip-code... Nåväl, i dag blev vi lite nervösa när kvinnan som tankade på andra sidan pumpen sprang runt med tänd cigarett. Såpass att mitt "excuse me" var så uppenbart inte alls en ursäktande fras, utan rätt frostigt. Vi körde ganska snabbt ut på väg 84 igen när vi var klara.
Körde ju ändå förbi downtown Boise på väg till hotellet, så vi besökte kapitolium som hade både egen gift shop och var helt öppen för allmänheten. Mannen i gift shopen berättade för oss att Idaho blev delstat först 1890 och har ca 1,6 miljoner invånare, vilket gör den rätt glesbefolkad.
Utnyttjar en poängnatt på Country Inn & suites, inte så långt från faigrounds där West Idaho state fair äger rum. Det var en lite lagom stor tillställning, som fortfarande är svår att riktigt beskriva. Vi har sett gigantiska får, stora som ponnyer. Vi har blivit fotograferade framför en stor potatis #idahopotatodrop (kan eventuellt ses på FB). Jag har ätit en bakad potatis, fast det var en glass :). Såg flera fantastiska quiltade täcken, varav en i form av reklamkort från alla delstater.
I morgon fortsätter vi mot Oregon!