Toronto - Köpenhamn med berättigat klagomål

by Kristina 18. september 2016 19:36

När vi stod och väntade på att få gå ombord i Toronto hörde vi en man prata svenska i kön. Jag tror han konverserade med en man ömsom på engelska med svensk accent, ömsom på svenska med danska och norska inslag. Nåväl, denne man visade sig ha platsen bakom Johan under flygresan. Förmodligen blev han och hans hustru uppgraderade, för det dröjde ett tag innan de fick gå ombord och de satt inte i närheten av varandra.

Johan hade ju fått ändrad plats, även om vi nu i efterhand tror att det var fel information som man hade i loungen. Det var inte denna resa som sätet var trasigt, utan det var den i fjol. Så Johan hade otur igen, eftersom det visade sig att den svenske mannen inte hade ett vanligt beteende som man kanske förväntar sig av en flygpassagerare i business class. Jag satt en bit därifrån och hörde emellanåt någon som sjöng. Högt. Det var Johans granne. Låten han sjöng var Purple Rain med Prince, det vet jag eftersom jag vid ett tillfälle mitt i natten blev irriterad och klev upp. Jag tänkte att om någon pratade svenska med honom, så skulle han kanske sluta?! 

Information från pursern och Johan lades ihop och jag tror att människan led av Tourettes. Av någon anledning hade pursern hand om medicin som hon skulle ge till honom och hon hade ingen koll på hur hans hustru såg ut, för hon frågade mig om jag var gift med honom. Nej tack och lov inte. Sedan blev det ändå tyst, så jag trodde allt var lugnt. Såg när jag kom tillbaks från toan vid ett tillfälle att hans fru satt bredvid honom, på en pall eller väska, satt hon i gången. När Johan passerade mig berättade han att ja, mannen hade kanske tystnat, men han hade å andra sidan varit uppe två gånger och viftat Johan i ansiktet. Det var efter den andra incidenten som kapten bestämde att om resan skulle fortsätta som tänkt, då skulle någon vakta denne man också, därav den trötta hustrun... Nöd och lust var det ja... 

När vi gick av planet så pratade både han och hon i telefon, han sa till den han pratade med "att det gått ganska bra" medan hon sa till den hon pratade med "att jag blev väckt mitt i natten av flygvärdinnan eftersom han slagit på en man". Johan och jag var helt överens att det måste ligga mycket bakom att stanna i ett sånt förhållande... Så nu återstår att se hur Air Canada tycker att detta störelsemoment ska kunna kompenseras. Det var jobbigt eftersom vi hade så lite tid för återhämtning innan vi sedan skulle börja jobba igen, men samtidigt fick man väl vara glad över att han inte smockade till allt vad han orkade... 

Så, det var det sista kapitlet denna resa. Så småningom återkommer jag och lägger in bilder, men de måste redigeras i storlek först. Johan tog runt 1 100 och jag knappt hälften, så det är några att välja bland!

Tags:

Allmänt | Obegripligheter | Resor

Powered by BlogEngine.NET 1.5.0.7 - Old School Theme by n3o Web Designers

Om oss

Läser du det här så tror vi att du redan känner oss, då vi inte haft för avsikt att sprida bloggen utanför den närmsta kretsen av familj och vänner. Är det så att du har hittat hit ändå och vill läsa, så skrivs bloggen av Johan & Kristina, två amerikafarare från Skåne.

 

 

Datum när vi gjort inlägg

<<  september 2016  >>
tiontofr
2930311234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293012
3456789

View posts in large calendar